Politikerrollen


I afton har ett gäng ordföranden från styrelser och nämnder varit ute och knackat dörr i Bergsviken. Många fina samtal och en del glada tillrop möttes vi av. Att dörrknackning skulle vara en metod som folk i allmänhet tycker illa om- det är ingenting jag känner igen. Väl bemötta blir vi. De som inte vill ha besök tackar nej och så är det inte mer med det. Under denna afton har vi samtalat om skolmat, förändringar i förskolan, situationen för arbetslösa och sjukskrivna, vänortssamarbete mm. Mycket trevligt och stort tack till alla vänliga människor som tagit emot oss.

 

På bilden Stig Rönnbäck, Agnetha Eriksson, Helena Stenberg och Christer Lindström. Med var även Mats Johansson och Ruth Rahkola.


I veckan har vi socaldemokrater varit runt om kommunen och lyssnat av medborgarnas synpunkter på hur vi kan få en bättre och mer attraktiv kommun. Detta är en viktig del när vi håller på och formulerar en politik för kommande mandatperiod 2010-2014. Idag har vi stått på byxtorget och bjudit på lite varmt kaffe i snålblåsten.

Frågorna vi ställt är:

Vilken tycker du är den viktigaste polittiska frågan i Piteå?

Vilken är Piteås största / bästa framgångsfaktor?

Vad behöver vi bli bättre på?

Har du missat oss kan du gärna svara på frågorna som en kommentar.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Prästgårdsgatan,,Sverige

I fredags var SKTFs ordförande Eva Nordmark på besök tillsammans med kollegan Leif Hansson. Vi samtalade om läget i kommunen och naturligtvis avtalsrörelsen men fokus i samtalet kom att vara på kommunens roll som samhällsbyggare och välfärdsskapare. Inspirerande och trevligt möte! Att Eva gärna berättar om Piteå och tex Öjagården när hon är ute i andra kommuner gör inte saken sämre!

Samverkan mellan fack och arbetsgivare är en förutsättning för en bra arbetsplats med ett bra klimat. Idag på morgonen har vi jobbat med Piteå kommuns samverkansavtal och det känns som att vi når fram till varandra på ett bra sätt. Nästa steg är att arbeta fram tydliga rutiner för samverkan så att vi kan säkerställa kvalite och likvärdighet i arbetet.

Igår hade kommunstyrelsen, ordförandena i våra kommunala bolag och förvaltningscheferna ett rejält arbetspass om hur vi ska arbeta med jämställdhetsintegrering i kommunen. Jag är mycket nöjd med hur projektet Hållbar jämställdhet har utvecklats och igår var vi helt överens om politikens och ledningens viktiga roll för att arbetet ska bli bra. De mål och nyckeltal vi sätter präglar hela arbetet och vi vill vara tydliga och precisa för att få resultat på alla nivåer i kommunens verksamheter. Att service, bemötande och påverkansmöjligheter ska utformas och resurser ska fördelas jämställt i Piteå kommun – det är målet.

Vi har just i denna stund ordförandeträff och diskuterar och tränar oss i sociala mediernas fantastiska värld. Facebook, twitter, flickr, bloggar mm. Var ska vi finnas, var kan vi synas, vad ska vi sprida och hur och när ska vi göra det?? Vi konstaterar att vi är på olika nivå i hur involverade vi är i denna världen och att det hela tiden dyker upp nya verktyg att förhålla sig till. Ambitionen är i alla fall att denna blogg ska vara aktuell och med många olika författare. Här ska du kunna få en bild av vad vi gör och vad vi tycker, vi som är kommunalråd eller ordförande i nämnder och bolagsstyrelser.

Har varit på nätverksträff med fullmäktigepresidier under rubriken
Utveckla fullmäktige

Vad menas egentligen med det?

Ibland så uppfattas fullmäktige som ett röstkompani och upplevs inte som intressant, snarare som tråkigt och långrandigt och utan egentlig makt – besluten tas på annat håll säger man.
Hur skall vi då få fullmäktige till den roll det egentligen har?
Nämligen kommunens högsta beslutande organ som verkligen inte bara fattar besluten utan också upplevs som de som fattar besluten.

Det finns många olika sker som har provats runt om i Sverige.
Frågan är bara vad man vill åstadkomma. Någon säger kortare möten med snärtigare debatter.
Andra säger bättre kontakt med kommunmedborgarna. Ytterligare någon vill att fullmäktige bara skall besluta inte ägna sig åt den politiska debatten, den skall tas mellan partierna på särskilda debattmöten.

Här följer några exempel på vad som gjorts på olika håll ute i landet

• Utöka antalet möten till 10/år (ej januari och juli)
• Maximera taltiden/fråga och talare till 9 min (4-3-2 min) + ev repliker
• Maximera mötenas längd till 5 timmar (frågor som vi inte hinner med bordläggs till nästa möte)
• KF handlingarna skickas ut redan när KSAU får handlingarna
• Ett särskilt möte där bara bolagsfrågor behandlas
• Allmänhetens frågestund på alla möten (max 30 min)
• Bjud in till kaffe med KF i kaffepausen eller före mötet
• Digitalisera KF
• Webb sändning med fasta kameror
• Fullmäktigeberedningar
• 1 utbildningsdag/år i KF
• Kvällsmöten (Då får medborgarna större möjlighet att närvara vid mötet)
• Två talarstolar

Frågan var alltså hur utveckla fullmäktige till ett intressantare beslutsforum?

Ett av syftena med denna blogg är ju att visa på hur livet som politiker kan vara, så jag tänkt bjuda på en historia ur sanna livet. Nu vill jag inte påstå att detta är en representativ bild men det visar hur det kan vara när man är disorienterad i tidsdimensionen. Igår kväll var det repskap med arbetarekommunen (där alla socialdemokratiska föreningar samlas för att diskutera allmän politik, sak frågor och nominera till olika uppdrag. Igår nominerade vi till Landsting och Riksdag samt antog motioner till distriktskongressen. Hannah Bergstedt (min kära hustru) blev nominerad som Piteås första namn på riksdagslistan. Jag är stolt, inte bara över henne men även över vår arbetarkommun som satsar på framtiden.

När vi kom hem kollade jag kalendern och kunde konstatera att jag hade två politiker fria dagar som jag tänkte använda för att jobba med lite bildredigering och administration i mitt företag. Efter lite nervarvnings tv gick vi i säng, och döm av min förvåning när telefonen ringer klockan tjugo över fyra på morgonen (natten) och en glad taxichafför utbrister –Nu är jag här, är du färdig.  Vet inte riktigt vad jag svarade men jag fick i alla fall 4 minuter på mig innan han var tvungen att fara vidare. Sakta gick det upp ett liljeholmens, jag skulle för nämndens räkning delta på en trafikkonferens. Vet inte om det bara varit mycket annat på sistone eller om det var en släng av allmän tidsdyselexi, men hur som helst hade jag helt missat att föra in det i kalendern.

Nu gick det fort, upp hoppa i kläderna, skriva ut flygbiljetten, kasta i nått ur garderoben och springa ut. Vet inte om jag riktigt klarade tiden men med i taxin kom jag i alla fall…

Är nu på plats i Helsingborg för vad som verkar bli en mycket intressant konferens, där jag och mina reskamrater från teknik och gatukontoret kommer att få ta del av nytänkande i trafikfrågorna och skapa kontakter från hela Sverige. En kommande uppgift är implementeringen av våra nya hastigheter 40, 60 och 80 på det kommunala vägnätet. Personligen skulle jag även vilja utöka 30 zonerna till alla villaområden utan genomgående trafik. Det skulle inte öka restiden mycket för någon, göra våra villa områden mycket barnvänligare men även träna oss biltrafikanter att köra 30 km/h vilket borde göra att fler respekterar 30 även vid skolor och förskolor.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.