Skola i farozonen

Piteå-Tidningen skrev häromdagen om skolorna i Infjärden och att Svensbyskolan är i farozonen pga av arbetsmiljöproblem och dyra renoveringskostnader. Både Svensbyskolan och Sjulnässkolan är i behov av renovering och är så att säga ”på tur” för investeringar.

Kommunfullmäktige har beställt en utredning av Barn- och utbildningsnämnden som ska göra en översyn av det samlade behovet av skollokaler i Infjärdenområdet samt att redovisa elevunderlagets utveckling. Utredningen ska redovisas och medel äskas till budgeten för år 2012.

Kommunfullmäktige behöver få en helhetsbild på allt från förskolelokaler till senareskolans behov och ingen annan ambition finns i dagsläget än att skolan i Svensbyn ska vara kvar och renoveras. Kommer utredningen med nya fakta och förutsättningar så måste vi ta ställning till det då. Inga som helst beslut är fattade i denna fråga.

Ivalrörelsen skrev jag och Christer Lindström i ett debattinlägg att ”Under kommande fyra år vill vi bygga om och totalrenovera skolorna i Svensbyn och Sjulnäs för att de ska bli anpassade för dagens utbildning” , denna ambition har som sagt inte förändrats.

Utvecklingen på landsbygden är viktig för oss socialdemokrater och under förra mandatperioden satsades extra kommunala medel på byacentrumsutveckling och landsbygdbutiker (satsningar som nu fortsätter), en översiktsplan för landsbygden antogs förutom de kommunala angelägenheter som skolor, äldreomsorg, gång- och cykelvägar, kultur- och fritidsutbud mm mm som vi ständigt jobbar med.

Piteå-Tidningen har intervjuat mig idag och ville göra frågan om Svensbyskolan till ett”vallöftesbrott”, vilket jag tycker känns otroligt konstigt med anledning av ovanstående.

//Helena Stenberg

 

Våren är här, nu ska vi ut och cykla!

Nu är äntligen Gång och cykel planen färdig och har påbörjat sin resa mot beslut i fullmäktige. I förra veckan tog vi upp den på teknik och servicenämndens sammanträde. Planen fastlägger hur vi vill bygga ut och underhålla  gång och cykel nätverket i kommunen. Att ha ett väl fungerande GC närverk är en viktig del i att ge möjlighet att lämna bilen hemma och ge barn och ungdomar friheten att själva kunna ta sig till skolan eller träningen. Siffor visar att över hälften av vår bilkörning är på sträckor som understiger 5 km och i många fall skulle kunna bytas ut mot t.ex cykeltrafik.

I planen identifierar vi några brister  bl.a. i vinterunderhållet när det snöat småmängder upprepade gånger blir det lätt spårigt och när vägar plogas täpps ingångarna till GC nätet igen av snövallar. Detta blir en av de uppgifter vi föreslår att man ska titta på i den nya planen. Andra förbättringar är runt cykelparkeringar, dels vid busshållplatser då cykel ofta används för att ta sig just till bussen, och dels vid målpunkter skulle det behöva finnas bättre parkeringar, gärna med tak så man kan vara säker på att ha en torr cykel vid hemresan.

Det finns även en snedfördelning i hur investeringspengarna används beroende på kommundelar, detta mycket på grund av att det är vägverket som har ansvar för stor del av vägarna i landsbygden. Och ursäkta mig med dom suger verkligen, åtminstone när det gäller satsningar på gång och cykeltrafik. Under den tid jag har varit ordförande har jag hört vägverket tala vackert om betydelsen av GC vägar ett flertal gånger men när det kommer till kritan finns i princip inga pengar för att investera. Därför vill vi nu ge teknik och gatukontoret i uppgift att arbeta fram en medfinansieringsmodell med tillsammans med vägverket och att hälften av kommunens investeringspott för GC vägar skall avsättas för landsbygden. Vi har även sagt att säkra skolvägar är prioriterat. Detta är ett viktigt ställningstagande, att barn på landsbygden har lika stor rätt som barn närmare stan att säkert kunna ta sig till skolan. 

Förhoppningsvis kommer fullmäktige att kunna fastställa planen innan sommaren.

 

Piteå – en attraktiv och uthållig kommun

Krönika i dagens PT

Att vi lokalt här i Piteå påverkas av vår omvärld blir mer och mer påtagligt och vi måste förhålla oss till det som sker i den stora världen utanför Piteå på ett helt annat sätt. Omvärldsspaning har helt enkelt blivit en viktig del i den kommunala vardagen och kommunen gör nu för tredje året en omvärldsanalys.

 I omvärldsanalysen kan man läsa om de utmaningar vi står inför i form av globala trender, den ekonomiska utvecklingen från internationell till lokal nivå, de många lagförändringar som förändrar förutsättningarna för kommunens verksamheter och hur vi förhåller oss till social och ekologisk uthållighet.

 Några utmaningar sticker ut och det är den demografiska utvecklingen där allt färre ska försörja allt fler. Antalet äldre ökar och 2010 är första gången det är fler 65-åringar som lämnar arbetsmarknaden än 19-åringar som går ut gymnasiet. Generationsväxling, kompetensförsörjning, arbetskraftsbrist är ord som använts flitigt de senaste åren. Nu är vi framme i skarpt läge och detta ska hanteras i dagens verklighet med varsel, arbetslöshet och till råga på allt en minskande befolkning i länet. Dessa två utmaningar utmynnar i en tredje nämligen att den gemensamma sektorns intäkter minskar och påverkar välfärdsbygget.

 Ska vi klara dessa utmaningar måste vi hjälpas åt. Det handlar om att kommun, näringsliv, föreningar och andra organisationer tar ett gemensamt ansvar för att göra Piteå till en attraktiv och uthållig kommun.

 Hur blir vi en attraktiv och uthållig kommun då? Svaren på den frågan varierar förstås, här är några av mina:

 Vi ska kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer som tilltalar och är trygga, som finns på landsbygden och i stan, både flerfamiljshus och villor och med alternativ för alla åldrar. Kommunens inriktningsbeslut om boendeformer för äldre där vi vill erbjuda seniorboende, trygghetsboende och vård- och omsorgsboende är viktigt.

  Att ha ett rikt kulturliv som lockar många olika smaker och intressen är också en ingrediens i en attraktiv kommun. Jag anser att vi har det – nästan varje dag finns det något arrangemang att delta i. Men jag tror också att vi måste fortsätta utveckla vårt kulturella utbud, kanske med mer medskapande och ännu större variation utifrån de önskemål som finns.

 Vårt aktiva föreningsliv är absolut en del i den attraktiva kommunen, möjligheten till engagemang och gemenskap och att åstadkomma någonting tillsammans bidrar till vår piteanda. Men föreningsaktiviteten minskar bland våra ungdomar och många föreningar har svårt att rekrytera till sina styrelser. Stödet till våra föreningar är bra men behöver kanske förändras och förnyas.

 Ett näringsliv och företagande som är innovativt och framsynt samtidigt som det är stabilt är en av grundpelarna för att vi ska kunna utvecklas, för att jobb ska skapas och för att välfärd ska kunna byggas. En attraktiv kommun för befintliga och nya företag består i mångt och mycket av ett gott företagsklimat med enkla och tydliga kontaktvägar mellan kommun och näringsliv.

 Ska vi vara attraktiva måste vi också vara uthålliga. Vi har kommit långt i insatserna för att bli en ekologiskt uthållig kommun. Utvecklingsprojekten inom förnyelsebar energi talar sitt tydliga språk, kommunen genomför nu ett sk energitjänsteprojekt där vi ska skapa bättre inomhusmiljöer och minska energiförbrukningen, vi är diplomerad Fair Trade-kommun. Det finns dock en stor utmaning och det är våra transporter. Vi måste inspirera, påverka och skapa förutsättningar så att fler väljer cykel, promenad och kollektivtrafik istället för bilen.

 Ovanstående är ett axplock av styrkor och svagheter, möjligheter och problem. Piteå har alla möjligheter att stå sig stark i en utmanande framtid om vi antar utmaningen tillsammans och tar ett gemensamt ansvar för att Piteå ska vara en attraktiv och uthållig kommun. Helt enkelt platsen dit man kommer när man kommer hem!

 

Bemötande och tillgänglighet

Igår hade vi kommunstyrelsemöte. Med många intressanta frågor på dagordningen. Tänkte nämna en viktig fråga och den handlar om bemötande och tillgänglighet för funktionshindrade. Piteå kommun har haft ett handlingsprogram för funktionshindrade. Programmet gäller inte längre och är utvärderat. Utvärderingen visar på att kommunen har vidtagit många åtgärder för att förbättra både tillgänglighet och bemötande men att mycket finns kvar att göra eftersom människor med olika funktionshinder upplever just hinder i tillgänglighet och brister i bemötande.

Så kommunstyrelsen förslår att fullmäktige ska ge några uppdrag och dessa uppdrag är:

- att kommunledningskontorets ska utreda hur vi på bästa sätt ska leva upp till lagstiftningen på tillgänglighetsområdet

- att fastighetskontoret, teknik- och gatukontoret samt miljö- och byggkontoret ska redovisa de åtgärder man vidtagit för att ta bort det som i lagstiftningen kallas ”enkelt avhjälpta hinder”

- att samtliga nämnder ska utveckla och förbättra nyckeltalen som hör till Piteå kommuns mål på tillgänglighets- och bemötandeområdet

De kommunövergripande målen är

- att piteborna ska uppleva så hög tillgänglighet och så gott bemötande att de har anledning att tala väl om kommunens service

- att Piteå ska präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund

- att Piteå ska vara tryggt och tillgängligt för alla

Dessa mål ska samtliga styrelser, nämnder och förvaltningar arbeta med och nyckeltalen är till för att mäta hur väl vi når våra målsättningar.  Genom att målen finns i vår verksamhetsplan så följs de upp i två delåsredovisningar och i årsredovisningen och det innebär att vi tydligt kan följa resultaten och vidta åtgärder om det behövs.

Nämnderna har också bemötande- och tillgänglighetsmål inom det egna verksamhetsområdet och kan på en mer detaljerad nivå arbeta med dessa viktiga frågor.

 

En levande stad!

Hur gör man för att få en levande stad, där människor trivs och känner trygghet i det offentliga rummet. Har just lyssnat till Gunnar Ericson som är chef för Stadsmiljöavdelningen i Malmö. I Malmö har man insett att stadsrummet är tillför människorna och måste anpassas för detta. Människorna skall styra tekniken och inte tvärt om, de mjuka värdena som trivsel och säkerhet skall styra utformningen.

Exempel är Malmös attraktions lekplatser där människor med olika livserfarenheter, både barn och vuxna möts. En mer speciell ide är pukelbollsplanen som är en kuperat fotbollsplan med krokiga linjer och mål, verkar superroligt.

Malmös stadsmiljö kontor (alltså inte gatukontor…) har en hel avdelning för evenemang i stadsmiljön. Kanske skulle vi tänka lika i Piteå och göra ett stadsmiljökontor av Gatukontoret och kultur och fritidskontoret, göra en mix av de mjuka och hårda värdena.