Trängsel i matsalen

Idag har jag blivit intervjuad av både Piteå tidningen och 24Norbotten angående matsalarna på Christina och Norrmalmsskolan. I måndags berättade PT om planerna på att bygga ut matsalen i Christinasalens foajé. Vi har sedan tidigare haft en dialog med föräldrarådet på skolorna och på deras initiativ även utvärderat en nyöppning av Matsalen på Norrmalmskolan. Skälen till att valet av åtgärd ändå blivit utbyggnad av foajé matsalen är flera. Till att börja med är det enda alternativet som erbjuder fler matplatser än idag. Alla platser som fanns på Norrmalmskolan är flyttade till Christinaskolans foajé. Sen skulle det även innebära ökade personalkostander med närmare en halvmiljon per år att öppna Norrmalmskolansmatsal. Slutligen skulle investeringskostnaderna bli högre och och ändringen ta längre tid att genomföra på Normmalmskolan.

Detta sammantaget ger att jag kommit fram till att en utökning av platser i matsalarna på Christina skolan är den snabbaste, effektivaste och även är den lösning som har störst möjlighet att komma tillrätta med den trängsel som upplevts vissa dagar.

Skulle inte detta räcka måste vi givetvis fortsätta att se vad vi kan göra för att barnen skall få en så bra matmiljö som möjligt.

- Posted using BlogPress from my iPad

 

Matgästerna i centrum

Mat är inte bara näringsämnen och energi för att kroppen skall orka. Maten är så mycket mer, det är ett tillfälle att ta igen sig, njuta och reflektera över dagen. Min och Socialdemokraternas vision är att maten skall vara såväl välsmakande som näringsriktig och gärna lämna så litet ekologiskt fotavtryck som möjligt. Det ska helt enkelt vara en höjdpunkt som sätter guldkant på vardagen både i äldreomsorgen och i skolan. För att klara det är det viktigt att matgästerna och deras åsikter tas på allvar.

En hel del är gjort för att förbättra upplevelsen av måltiderna, system med matråd har införts för att fånga upp våra matgästers önskemål och åsikter, menyer har ändrats och en del favorit rätter har återkommit. Smakpaneler bestående av såväl unga som gamla får bedöma och påverka valet av råvaror. Drygt 3 miljoner sattas i nästa matupphandling för att öka andelen etiskt och ekologiskt producerade råvaror.

Men det finns mer att göra och som ett led i att uppnå vår vision har jag under det gångna året samlat på mig berättelser från såväl personal som matgäster och anhöriga. Som politiker tycker jag det är viktigt att komma ihåg att det finns en anledning till att jag fått två öron och en mun. En åsikt som ofta framkommer är att maten smakar lite och att man önskar mer kryddor. En annan vanlig åsikt är att man vill ha en tydligare skillnad mellan äldreomsorgens mat och skolans. En tredje åsikt är att man önskar smör istället för smörgåsmargarin.

Utifrån detta har jag gett Måltidsorganisationen i uppdrag att se över kryddningen och anpassa recepten ännu bättre till våra olika matgäster. Utöver det skall de ta fram ett grundutbud av kryddor som skall finnas på alla våra restauranger och matställen för den som själv vill ha lite kryddigare mat. Givetvis kommer det även att finnas möjlighet att beställa andra kryddor som våra matgäster efterfrågar. Jag och Socialdemokraterna kommer även under hösten, utifrån de åsikter som kommit in, lägga förslag om att riktigt smör skall finnas som alternativ vid varje måltid.

Måltidsorganisationen har även fått i uppdrag att ytterligare anpassa menyerna till våra målgrupper – Barn, unga och äldre. Det är redan idag skillnad mellan menyerna i skola och äldreomsorg men inget är så bra att det inte kan bli bättre. Varje tid har sin matkultur och med målgrupper som kan skilja över 80 år mellan yngsta och äldsta måste man ständig vara på tå och låta matsedlarna följa med efterfrågan.

Detta är tre steg för att måltiderna skall bli en höjdpunkt på dagen både i skolan och i äldreomsorgen. Det finns mer att göra och jag kommer fortsätta att samla berättelser och låta de vara en del i styrningen av vår måltidsorganisation.

 

27 års erfarenhet av kyld mat

I veckan var jag tillsammans med bl.a. kommunalrådet Helena Stenberg och Vice ordförande i Teknik och Service nämnden Lena Vikberg och besökte Jörnköket i Skellefteå.  Skälet till besöket var att Skellefteå har ett liknande matlagningsorganisation som vi håller på att införa i Piteå. Jörnköket lagar mat till i princip alla skolor i Skellefteå kommun, sammanlagt rullar över 10 000 portioner mat ut varje dag.

Ibland kan man, när man hör debatten, tro att detta med att laga maten på ett ställe och sen värma upp och servera den på varje skola är en ny företeelse men Jörnköket har levererat mat till Skellefteås skolor i 27 år.

Visst finns det nackdelar med storhushållsmatlagning i denna storlek men även fördelar, till exempel ges möjlighet att göra mer mat från grunden. I Jörn mal man t.ex köttfärsen själv, gör alla såser från bas ingredienser vilket borgar för bra kontroll av råvarorna och en god kvallite.

Vi fick även med oss en del idéer och tankar dels på maten men även på inflytande processen. Vi har i Piteå startat matråd med elever och kökspersonal som skall ha kunna påverka det lokala matfrågorna på varje skola, sen har vi ett centralt matråd för högstadierna och gymnasiet som ska kunna tycka till om mer övergripande frågor gällande skolmaten. I Skellefteå jobbar man på liknande sätt men har även kontinuerliga enkäter som fångar upp åsikter från den stora massan, något vi får fundera på att ta upp. Så vi kanske kopierar “Alladin asken” konceptet och har en årlig utröstning av en maträtt… Jag kan se “rädda falafel” kampanjen på facebook framför mig

En annan finess som kan vara värd att tänka över är Jörnkökets modell att leverera maträtterna separerade, lite som ett Ikea paket, som sen monteras ihop och piffas upp med slutgiltig kryddning i mottagningsköken. I t.ex. en gryta kommer alltså tillagade grönsaker, kött och sås varför sig, Lassange görs ungs färdig och gräddas på plats i mottagningsköken.

Efter detta besök känner jag mig stärkt i min övertygelse om att vi kommer att få en skolmat i absoluta toppklass. Den politiska ambitionen är att Piteå kommun skall servera en god och näringsriktig mat som kan avnjutas med gott samvete.

 

Piteå först i Sverige med miljösmarta matval

Jag har ett uttryck jag brukar försöka följa: Gör om – gör rätt! Ibland blir inte allt som man hoppats och trott. Då får man försöka igen och förhoppningsvis få det rätt denna gång. Vissa kallar det att göra en pudel eller andra fyndiga uttryck, jag kallar det sunt förnuft. Prestige eller fåfänga får aldrig stå i vägen för en bra verksamhet.  

När vi i Teknik och service nämnden för ungefär ett år sen beslutade att att införa vegetariska serveringar 1 gång per vecka hade vi två skäl, ett var att kompensera för höjda kostnader för livsmedel och det andra var att minska vår miljöpåverkan. Kritiken mot de helvegetariska serveringarna har varit hård under året och både politik och förvaltningen har jobbat intensivt med att hitta en bra lösning.

Under hösten fick vi klart från fullmäktige om att få 1,3 miljoner extra i 2010 års budget. Utifrån det har vi antagit en handlingsplan som handlar om ändrad meny, utbildning, information och samarbete. Ambitionen är att Piteå kommun skall servera en god och näringsriktig mat i toppklass som kan avnjutas med gott samvete.

Med de extra pengarna har vi även kunnat upphäva beslutet om helvegetariska serveringar. För att fortfarande nå målet om att maten skall kunna avnjutas med gott samvete skall matorganisations följa Livsmedelsverkats nya kostråd gällande miljösmarta matval. Dessa föreskrifter är så nya att de ännu inte hunnit gå i tryck, så jag gissar att vi är först i Sverige om ett sådant beslut.

För den som vill fördjupa sig i de miljösmarta matval finns en förhandskopia här. Dessa råd går att tillämpa även hemma om man vill vara klimatsmart.

Med förhoppningen om en GOD jul och ett GOTT nytt år 2010 i alla skol och äldreomsorgs restauranger.