Okategoriserad


Piteå kommun måste göra besparingar 2010. Kombinationen av en internationell finanskris och en nationell regeringspolitik med hög arbetslöshet som följd gör att skatteintäkterna minskar. Kommunen har med andra ord mindre pengar att röra sig med. Och som i vilket hushåll som helst så måste vi spara och prioritera vad vi använder våra pengar till. Kommunfullmäktige har lagt ut ett sparbeting på 1,25% på samtliga nämnder. Vi kommer relativt lindrigt undan om vi jmf med kommuner runt om oss som tvingas spara 5% och mer.

Men besparingar känns ute i verksamheterna och att våra undersköterskor är oroliga för sin arbetssituation och sina brukare, det har jag full förståelse för. Därför är dialogen otroligt viktig och jag anser att både chefer och politiker har och tar ansvaret att föra en sådan dialog. Efter budgetbeslutet i juni var jag ute på besök i flera av våra verksamheter och träffade bla hemtjänst, kökspersonal, parkarbetare, städenheten, personal på demensboende mfl och hade många bra samtal. Jag fick det hett om öronen ibland och upplever inte att någon tvekade att säga sin mening. Det bevisas också i de möten, telefonsamtal, mail och brev som vi dagligen får med synpunkter och förslag och där i princip inga är anonyma.

Det är en självklar rättighet och en skyldighet att kunna säga sin mening om sin arbetssituation och det är en självklar demokratisk rättighet att kunna säga sin mening om de beslut vi politiker fattar. Det är vad som gäller i Piteå Kommun. Upplever man missförhållanden i den omfattning som undersköterskorna uttrycker i Piteå-Tidningen och i de medborgarförslag som är inlämnade så måste det tas på allvar och utredas ordentligt. Det innebär tex att socialchefen måste ställa tuffa frågor, ifrågasätta och vända på varje sten. Det handlar inte om att misstro personalen utan om att skaffa sig en så bra bild som möjligt av situationen. Och är det så att en chef bedömer att ett uttalande på något sätt bryter mot tystnadsplikten så är det den chefens skyldighet att pröva frågan.

Kommunfullmäktige kommer att behandla medborgarförslagen och hanteringen av dessa görs på samma sätt som med alla andra medborgarförslag. När ett medborgarförslag lämnas in till kommunfullmäktige finns två vägar. Antingen att skicka förslaget till kommunstyrelsen för beredning och då kommer förslaget tillbaka till kommunfullmäktige för beslut. Eller att skicka förslaget till berörd nämnd för beslut direkt i nämnden. Medborgarförslagen från undersköterskorna skickades till kommunstyrelsen för beredning och kommer alltså tillbaka till kommunfullmäktige för behandling och beslut.

Jag vill också betona att politikerna i kommunfullmäktige är de som fattar beslut om sparbetingen och om fördelningen av resurser mellan nämnderna. Politikerna i nämnderna fattar beslut om hur besparingarna ska fördelas inom nämndens område. Det är svåra beslut som vi naturligtvis måste kunna stå för och ha goda argument för. Men politikerna är inte med och operativt verkställer besluten, den uppgiften har förvaltningschefer och avdelningschefer mfl. Även här är dialogen viktig, ett bra samtalsklimat mellan politiker och tjänstemän är ett måste för att beslut ska kunna fattas och verkställas.

Politiker, chefer, undersköterskor, parkarbetare, lärare, räddningstjänstpersonal mfl – alla har vi ett ansvar för att kommunens service till brukare och medborgare har god kvalité, att bemötandet är gott och att dialogen är levande. Ansvaret är gemensamt och vi måste arbeta med varandra, inte mot, för att lyckas.

Helena Stenberg

Nu är vi på Junibacken. Pratar om Piteå, träffar utflyttade pitebor, bjuder på palt och en mysig upplevelse. Det är väldigt uppskattat och jag tror att alla som tar del av den här aktiviteten blir goda ambassadörer för sin hemstad! Nyfikna frågor från de som inte har någon anknytning alls till Piteå får vi naturligtvis!

Det är härlig stämmning och mycket folk. Alla verkar trivas!

Fullmäktiges s-grupp i Piteå är samlade och arbetar med att ta fram en stomme för det program som vi ska gå till val på 2010. Vi har gått igenom valprogrammet från 2006 och konstaterar att vi har levererat i stort sett allt som vi lovat. Det känns otroligt bra!

Nu ser vi framåt och har lyft upp alla tänkbara frågor som kan vara med i ett valprogram. Sisådär en 60 punkter har vi nu på tavlan. Utvecklingskraften finns i vårt parti och det ska bli otroligt spännande och kul att formulera löften och ställningstaganden till vårt valprogram.

Vi spänner bågen och här är tre punkter som exempel på det:

- Piteå ska ha Sveriges bästa skolmat

- Ungdomsgenerationen ska få ta plats – det ska finnas jobb, bostad och bra fritid!

- Senioraktivitetspark, för motion, rekretation och hälsa

Du kan också vara med och tycka till – skriv här på bloggen i vårt Sperakers Corner!

Jag har varit på kongress! Ja, inte fysiskt men via svt24, facebook, bloggar och sms så känns det som att jag varit delaktig i alla fall. Och det känns bra efter kongressen. Jag tycker att politiken har tydliggjorts, ledarskapet likaså och känslan att -Nu gäller det! har verkligen infunnit sig.

Jag hade två frågor som jag var särskilt nyfiken på hur debatten skulle gå och hur besluten skulle bli och det var om föräldraförsäkring och friskolor. Jag kan säga att jag är nöjd med beslutet om att S ska verka för en tredelad föräldraförsäkring med barnens bästa i fokus. Jag hade velat gå längre än så och individualisera försäkringen helt men det är ett tydligt steg på vägen.

Besluten om friskolorna ger inte samma känsla. Det är bra med kvalitetskrav och större kommunalt inflytande men jag kan inte förlika mig med detta med vinsterna. Att driva skolor för att tjäna pengar känns inte rätt för mig. Inte vård eller omsorg heller för den delen. Ev överskott måste gå tillbaka till verksamheten, inte delas ut till aktieägare. Så tycker jag.

Jobb- och klimatpolitiken kände jag ett stort förtroende redan innan kongressen att det skulle blir bra och att vi skulle sätta ner fötterna ordentligt och så blev det tycker jag. Vi ska vara bäst på båda!

Nu är kongressen slut och det är ”bara” resten kvar. Valarbete varje dag fram till den 19 september 2010.

Beslutet på s-kongressen igår stärker Norrbotniabanan. Med en s-regering blir det möjligt att låna till strategiskt viktiga och stora infrastrukturprojekt. En självklar princip för t.ex. järnvägsbyggen som kommer att verka i 100 år. Därigenom ökar det ekonomiska utrymmet till viktiga projekt.

Socialdemokraterna har också tidigare lagt en partimotion i riksdagen om fyra viktiga och strategiska projekt som måste byggas. Norrbotniabanan är ett av projekten. Mona Sahlin besökte vår monter i kongresshallen igår. Hon är helt klart vår vän. Med henne som statsminister kommer Norrbotniabanan att byggas!

Det är andra besked än den borgerliga regeringen ger. Sedan de tillträdde har det enbart gått bakåt med projektet. Nu finns inte ens pengar att driva planeringsprocessen vidare. Däremot gick det alldeles utmärkt att ge klartecken till förbifart Stockolm för 28 mdr samt Citybanan i Stockholm för 16 mdr. Inte för att dessa projekt behövs också, men det skulle inte skada om borgerliga regeringen skickade någon ända liten tanke till norra Sverige.

Jag har trots påstötningar haft svårt att komma igång med att skriva på denna sida. Dels så är jag ovan ”bloggare”, men också är det är så många andra saker som har krävt sin tid. Det som jag har blivit mest uppvaktad om är beslutet om vistelsetider i förskolan för barn som har rätt till förekolsverksamhet 15 timmar per vecka.  Barn- och utbildningsnämnden har som andra nämnder ålagts besparingar i budget år 2010 och en del av detta var att BUN beslutade att barn till arbetslösa i resurstilldelning skall räknas som halvtidsbarn. Nämnden har tidigare överlåtit till förskolepersonalen att i dialog med föräldrarna avgöra vilka tider 15-timmarsbarnen är i förskolan. Erfarenheten är att de flesta föräldrar vill att barnen är i förskolan 3 dagar-5 rimmar per dag.

Innan nämnden tog beslut om annan resurstilldelning till barn till arbetslösa diskuterades detta med rektorerna och det framfördes önskemål att man i verksamheten vill ha politikernas stöd genom att vi tar beslut att de sk 15-timmarsbarnen skall erbjudas förskoleverksamhet antingen förmiddag eller eftermiddag. Skälet var att man vill få jämnare  fördelning i barngrupperna under dagen och under veckan. Nämnden tog beslut att barnen erbjuds förskola 3 timmar per dag förmiddag eller eftermiddag.  15 timmars allmän förskola, samt till arbetslösas och föräldraledigas barn är en service baserat på barnens behov av förskoleverksamhet och för barn är 3 timmar en lång tid. Jag har förståelse om föräldrar kan uppleva det stressigt och omständigt, men det är också viktigt att tänka att förskolan inte är en obligatorisk verksamhet och man kan ha barnen hemma en dag om det känns jobbigt att fara iväg. Vi får inte heller glömma bort att det är viktigt för de barn som är i förskolan heltid då föräldrarna arbetar måste få möjlighet till att finnas i barngrupper som är jämna i antal barn.

Jag har hört och förstått att det finns förskolepersonal som ifrågasätter beslutet. Nämnden har ett ansvar att ha en helhetssyn över alla våra verksamheter och erbjuda likvärdig verksamhet i kommunen och det innebär att vi måste ta hänsyn till det som majoriteten förordar. Jag tycker att det handlar om en solidaritet till att personal i våra olika förskolor har så likvärdiga arbetsförhållanden som möjligt.

Jag vill avsluta med att det som jag tycker är roligt i mitt uppdrag är alla föräldrakontakter. Jag uppskattar att föräldrar tar kontakt, ställer frågor och lämnar synpunkter. Även om det är kritik som framförs så får jag också veta om det som föräldrar tycker fungerar bra, vilket alltid är roligt att få veta.

Ruth Rahkola, ordförande i Barn- och utbildningsnämnden

 

 

Under senaste  halvåret har det genomförts och presenterats en rad undersökningar och annat som visar på goda resultat för Piteå kommun. Det känns otroligt roligt och stärkande!

Här kan du se ett bildspel om detta.

Bara att njuta!

Besökte en Barn- och fritidsklass på Strömbacka igår för att berätta om vad ett kommunalråd är och gör. Det blev ett trevligt och givande samtal om en mängd olika politiska frågor. Dominerade gjorde skolmaten. Eleverna är INTE nöjda med den och det är mest den vegetariska grönsaksrätten som får kritik.

Jag förklarade att vi nu gör en handlingsplan för att dels ta reda på varför maten inte smakar. Är det

- råvarorna

- recepten

- tillagningen

- organisationen

eller vad är det. Naturligtvis ska handlingsplanen leda till just handling och rätta till det som blivit fel.

Jag är absolut för att vi ska servera vegetarisk mat, det är både klimatsmart och ekonomiskt, men det ska såklart vara god. Mat är inte nyttig förrän den är uppäten!

Vi samtalade också om fritidssysselsättning, vägarbeten, hur kommunen prioriterar sina pengar och mycket mer.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.