Nämnder



I måndags behandlade kommunfullmäktige ett medborgarförslag om Öjagårdens kök. Förslagsställarna vill att Öjagårdens kök ska undantas från den stora omorganisation som måltidsverksamheten i Piteå nu genomgår.

Denna förnyelse görs av flera skäl:

- Att samordna måltidsverksamheten i förskola, skola, omsorg och äldreomsorg

- Att klara av att hålla en hög och jämn kvalité på maten genom att följa Livsmedelsverkets krav på livsmedelshantering, hygien, varmhållning och spårbarhet

- Att kunna erbjuda fler heltidstjänster för måltidspersonalen

- Att få en effektiv organisation, praktiskt och ekonomiskt

Piteå kommun serverar dagligen över 10 000 portioner till en årlig kostnad på drygt 80 miljoner. Behov och krav på specialmat ökar konstant och kräver speciella lokaler och kunskaper. I en allt för decentraliserad kostproduktion är det svårt att tillfredsställa dessa behov på ett säkert sätt. Omorganisationen innebär att det kommer att finnas fem produktionskök varifrån maten distribueras till skolor och vård- och omsorgsboenden. Dessa fem kök kommer att finnas i Hortlaxskolan, Porsnässkolan, Solanderskolan, Strömbackaskolan och ev på Piteå älvdals sjukhus.

Till vård- och omsorgsboendena levereras varm mat i kantiner som sedan serveras av vårdpersonalen på respektive avdelning. Utrustning ska finnas på varje avdelning för att detta ska ske på ett smidigt sätt.

Maten är otroligt viktig för alla åldrar, den ska vara av god kvalité och serveras under trivsamma former. Maten ska också ha det näringsvärde som respektive grupp behöver. För att säkerställa det sistnämnda har kommunen anställt en dietist.

Inom äldreomsorgen är maten en del av vården och maten ska vara anpassad efter de äldres behov och matvanor. Därför har äldreomsorgen en egen matsedel med rätter som de äldre känner till.

I dagsläget har förändringen genomförts inom två områden, Hortlax och Porsnäs. Maten produceras på Hortlax – resp Porsnässkolan och levereras bla till Hortlaxgården och Norrgården. Verksamheten fungerar efter vissa inkörningsproblem på ett bra sätt och vi är övertygade om att även kommande kök kommer att tillfredsställa våra matgästers behov, med god och näringsriktig mat

Helena Stenberg, Christer Lindström, Lena Vikberg

Ungdomsarbetslösheten i Piteå är väldigt hög och har varit så alldeles för länge. En av fem ungdomar saknar arbete, varav knappt hälften är i en arbetsmarknadsåtgärd. Att som ung få ett jobb är för de flesta en förutsättning för att kunna starta vuxen livet med eget boende, eget ansvar och möjlighet att bilda familj.  Att få ett jobb handlar dock inte bara om pengar utan ger även vardagen styrsel, rutiner och meningsfullhet. På jobbet skapar man kontakter och ges i bästa fall möjlighet att utvecklas som människa. Motsatsen, att gå arbetslös länge och dagligen få negativt besked på sina arbetsansökningar, bryter ner självförtroende och självkänsla.

Därför är det så viktigt att hitta metoder för att få ner arbetslösheten i Piteå. Både för våra ungas skulle men även för kommunen som helhet. En kommun som inte kan erbjuda jobb kan knappast räknas som attraktiv, varken för inflyttare eller redan boende. Resultatet kan  bli en ökad utflyttning och minskad inflyttning av unga, och det är dom som genom sina skattepengar ska finansiera välfärden i vår kommun. Med andra ord misslyckas vi med denna uppgift kommer vi att få svårt att upprätt hålla den kommunala service som piteborna är vana vid.   

Samtidigt ser vi en framtid med arbetskraftsbrist i flera yrkeskategorier. Företag i kommunen upplever redan nu problem med att hitta arbetskraft till vissa nyckelpositioner. För att locka högutbildade att flytta till jobb i Piteå, krävs att kommunen ses som ett attraktivt ställe att bo och leva i.

För att möta denna utmaning, behöver vi samla alla krafter hos offentlig, ideell och kommersiell sektor. Piteå kommun har tillsammans med närings- och föreningslivet initierat arbetet med att bli en attraktiv och uthållig kommun.  Att komma tillrätta med ungdomsarbetslösheten måste vara en av grundbultarna i detta arbete.

Den nationella arbetsmarknadspolitiken har inte ensam klarat av att komma tillrätta med ungdomsarbetslösheten. Nya tider kräver nya grepp, vi har därför spanat ut över Sverige för att se hur andra kommuner och regioner angripit ungdomsarbetslösheten. Ett exempel som vi fastnat för är Södertälje kommun. De har tillsammans med större arbetsgivare i kommunen startat ett gemensamt företag, för att få ner arbetslöshetssiffrorna.  Även arbetsförmedlingen är engagerad i uppstart och drift av företaget. Modellen bygger på att anställa arbetslösa ungdomar i åldern 18-24 år. Ungdomarna hyrs sedan ut till företag och andra organisationer för att utföra riktiga arbetsuppgifter. Uthyrningen kan vara på kortare eller längre tid, hel- eller deltid och omfatta enstaka ungdomar eller hela arbetslag.

Företaget kan också hjälpa de anställda ungdomarna att komplettera skolbetyg, förbättra språkkunskaper, genomgå kortare yrkesutbildningar och andra liknande åtgärder för att öka kompetensen och anställningsbarheten för individen.

Vi anser att detta vore en modell för kommunen och förtagen i Piteå att titta vidare på.  Vi har därför lämnat in en motion till kommunfullmäktige om att Piteå kommun ska undersöka möjligheterna att starta upp ett gemensamt företag tillsammans med näringslivet i kommunen, utifrån Södertäljes exempel.

Detta är inte hela lösningen på ungdomsarbetslösheten men det är vår åsikt att det skulle kunna vara ett stort steg på vägen.

Christer Lindström, Stig Rönnbäck, Maj-Britt Lindström

Idag har jag blivit intervjuad av både Piteå tidningen och 24Norbotten angående matsalarna på Christina och Norrmalmsskolan. I måndags berättade PT om planerna på att bygga ut matsalen i Christinasalens foajé. Vi har sedan tidigare haft en dialog med föräldrarådet på skolorna och på deras initiativ även utvärderat en nyöppning av Matsalen på Norrmalmskolan. Skälen till att valet av åtgärd ändå blivit utbyggnad av foajé matsalen är flera. Till att börja med är det enda alternativet som erbjuder fler matplatser än idag. Alla platser som fanns på Norrmalmskolan är flyttade till Christinaskolans foajé. Sen skulle det även innebära ökade personalkostander med närmare en halvmiljon per år att öppna Norrmalmskolansmatsal. Slutligen skulle investeringskostnaderna bli högre och och ändringen ta längre tid att genomföra på Normmalmskolan.

Detta sammantaget ger att jag kommit fram till att en utökning av platser i matsalarna på Christina skolan är den snabbaste, effektivaste och även är den lösning som har störst möjlighet att komma tillrätta med den trängsel som upplevts vissa dagar.

Skulle inte detta räcka måste vi givetvis fortsätta att se vad vi kan göra för att barnen skall få en så bra matmiljö som möjligt.

- Posted using BlogPress from my iPad

Det har varit mycket Piteå i både läns- och riksmedia i veckan. Vi har samtalat om behov av skollokaler i Infjärden, vi har diskuterat socialnämndens svar på socialstyrelsens kritik om nattbemanning och låsta lägenhetsdörrar på äldreboendet Öjagården.

 Frågor där jag blir ledsen över att kommunen alltid sätts på ”den anklagades bänk” och där journalistiken verkar vilja skapa konflikt, svärta ner och hitta syndabockar istället för att spegla och analysera verkligheten. Våra beslut och vår verksamhet ska självklart granskas men när den objektiva granskningen övergår till ett subjektivt ifrågasättande där vinklingen är klar redan när intervjun börjar då känns det både orättvist och tragiskt.

Men Piteå har också uppmärksammats för att här är vi lyckligast i Norrland.Om det är sant eller inte får väl vara osagt. Vetenskapligt bevisat är det i alla fall. Nordnytt hade ett inslag om det som du kan titta på här! http://svtplay.se/v/2301374/pitebon_lyckligast_visar_undersokning 

//Helena Stenberg

Piteå-Tidningen skrev häromdagen om skolorna i Infjärden och att Svensbyskolan är i farozonen pga av arbetsmiljöproblem och dyra renoveringskostnader. Både Svensbyskolan och Sjulnässkolan är i behov av renovering och är så att säga ”på tur” för investeringar.

Kommunfullmäktige har beställt en utredning av Barn- och utbildningsnämnden som ska göra en översyn av det samlade behovet av skollokaler i Infjärdenområdet samt att redovisa elevunderlagets utveckling. Utredningen ska redovisas och medel äskas till budgeten för år 2012.

Kommunfullmäktige behöver få en helhetsbild på allt från förskolelokaler till senareskolans behov och ingen annan ambition finns i dagsläget än att skolan i Svensbyn ska vara kvar och renoveras. Kommer utredningen med nya fakta och förutsättningar så måste vi ta ställning till det då. Inga som helst beslut är fattade i denna fråga.

Ivalrörelsen skrev jag och Christer Lindström i ett debattinlägg att ”Under kommande fyra år vill vi bygga om och totalrenovera skolorna i Svensbyn och Sjulnäs för att de ska bli anpassade för dagens utbildning” , denna ambition har som sagt inte förändrats.

Utvecklingen på landsbygden är viktig för oss socialdemokrater och under förra mandatperioden satsades extra kommunala medel på byacentrumsutveckling och landsbygdbutiker (satsningar som nu fortsätter), en översiktsplan för landsbygden antogs förutom de kommunala angelägenheter som skolor, äldreomsorg, gång- och cykelvägar, kultur- och fritidsutbud mm mm som vi ständigt jobbar med.

Piteå-Tidningen har intervjuat mig idag och ville göra frågan om Svensbyskolan till ett”vallöftesbrott”, vilket jag tycker känns otroligt konstigt med anledning av ovanstående.

//Helena Stenberg

Det är glädjande att konstatera att fler och fler pitebor väljer att åka buss! Läs mer om det här!

Mat är inte bara näringsämnen och energi för att kroppen skall orka. Maten är så mycket mer, det är ett tillfälle att ta igen sig, njuta och reflektera över dagen. Min och Socialdemokraternas vision är att maten skall vara såväl välsmakande som näringsriktig och gärna lämna så litet ekologiskt fotavtryck som möjligt. Det ska helt enkelt vara en höjdpunkt som sätter guldkant på vardagen både i äldreomsorgen och i skolan. För att klara det är det viktigt att matgästerna och deras åsikter tas på allvar.

En hel del är gjort för att förbättra upplevelsen av måltiderna, system med matråd har införts för att fånga upp våra matgästers önskemål och åsikter, menyer har ändrats och en del favorit rätter har återkommit. Smakpaneler bestående av såväl unga som gamla får bedöma och påverka valet av råvaror. Drygt 3 miljoner sattas i nästa matupphandling för att öka andelen etiskt och ekologiskt producerade råvaror.

Men det finns mer att göra och som ett led i att uppnå vår vision har jag under det gångna året samlat på mig berättelser från såväl personal som matgäster och anhöriga. Som politiker tycker jag det är viktigt att komma ihåg att det finns en anledning till att jag fått två öron och en mun. En åsikt som ofta framkommer är att maten smakar lite och att man önskar mer kryddor. En annan vanlig åsikt är att man vill ha en tydligare skillnad mellan äldreomsorgens mat och skolans. En tredje åsikt är att man önskar smör istället för smörgåsmargarin.

Utifrån detta har jag gett Måltidsorganisationen i uppdrag att se över kryddningen och anpassa recepten ännu bättre till våra olika matgäster. Utöver det skall de ta fram ett grundutbud av kryddor som skall finnas på alla våra restauranger och matställen för den som själv vill ha lite kryddigare mat. Givetvis kommer det även att finnas möjlighet att beställa andra kryddor som våra matgäster efterfrågar. Jag och Socialdemokraterna kommer även under hösten, utifrån de åsikter som kommit in, lägga förslag om att riktigt smör skall finnas som alternativ vid varje måltid.

Måltidsorganisationen har även fått i uppdrag att ytterligare anpassa menyerna till våra målgrupper – Barn, unga och äldre. Det är redan idag skillnad mellan menyerna i skola och äldreomsorg men inget är så bra att det inte kan bli bättre. Varje tid har sin matkultur och med målgrupper som kan skilja över 80 år mellan yngsta och äldsta måste man ständig vara på tå och låta matsedlarna följa med efterfrågan.

Detta är tre steg för att måltiderna skall bli en höjdpunkt på dagen både i skolan och i äldreomsorgen. Det finns mer att göra och jag kommer fortsätta att samla berättelser och låta de vara en del i styrningen av vår måltidsorganisation.


I veckan är jag på Almedals veckan i Visby, en högtid för alla som är politiskt intresserad. Lite av politikens dansar och ler. Var idag på ett seminarium av Unga örnar som handlade om: Har du barnglasögonen på?

En berättigad fråga till alla som är politiskt aktiva med förtroende uppdrag, inte minst i kommunalpolitiken. Medverkande var Carin Jämtin (oppositionsråd Stockholm), Fredrik Lundh (ordf. Unga Örnar och riksdagsman) och Ulla Lindkvist (vice ordförande LO)

Ur Teknik och servicenämdens perspektiv togs frågan om gratis kollektivtrafik för barn och ungdomar på till och med man gått ur gymnasiet. Det är en viktig fråga för att ge alla barn liknande möjligheter att ta sig dit man behöver, oberoende av föräldrarnas inkomst. Det är en fråga som jag ska ta med mig och se över möjlighetern att införa det i Piteå.

Mestadels handlade det om skola, barnomsorg och fritidsverksamhet och frågor som läxhjälp på skola och fritids i en heldagsskola, motverka dolda avgifter i skolan. En annan viktig fråga som togs upp var barnens rätt till barnomsorg och fritids på samma vilkor även om mamma och pappa är arbetslös.

Även dessa frågor ska jag ta med mig hem och försöka driva lokalt.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Scheelegatan,,Sverige

Vi har äntligen sommaren här och likaväl som vi firar midsommar så har politiken s in Almedalsvecka i juli. Det som känns extra bra detta år är att Piteå tillsammans med Lund kommer att uppmärksammas under Almedalsveckan som en god skolkommun i landet. Piteå kommun tillhör gruppen medelstora kommuner och det är i den gruppen som Piteå uppvisar goda resultat inom skolområdet.

I Lärarförbundets årligen återkommande undersökning utsågs Piteå kommun i fjol till en av landets tio bästa skolkommuner i landet. Vi har en stabil politisk majoritet i Piteå och de flesta beslut som tas i barn- och utbildningsnämnden tas av en enig nämnd. DN har besökt Piteå kommun och intervjuat vår förvaltningschef Maria Muller för att få veta vad vi har gjort som gör att vi har så bra resultat i Piteå. Reportern konstaterar att vi har, i jämförelse med andra kommuner, stor andel behörig personal, vi har ett meritvärde på 211,8 i grundskolan (207,4 riket), 93,5 5 av alla grundskoleelever är behöriga till att söka ett nationellt program på gymnasiet (88,8 % riket), vi har 14,9 heltidsplatser per grupp i förskolan etc, etc.

Jag vill ge en eloge till vår förvaltningschef Maria Muller och all personal på förvaltningen och i våra verksamheter för det är tack vare erat genomförande vi har lyckats nå dessa resultat. Både ni och vi politiker i Piteå har all anledning att känna oss stolta.

Det är kanske dags att Jan Björklund, Folkpartiet besöker Piteå kommun som är en socialdemokratisk styrd kommun med mycket goda skolresultat. Rainfeldt fick ju besöka Piteå för att hitta en kommun som arbetar på ett lyckat sätt med arbetslösa ungdomar.

Trevlig sommar till er alla !!

Ruth Rahkola

Ordförande i Barn- och utbildningsnämnden

 

Vem är det om bestämmer politiken i allianspartierna.  Moderaterna, folkpartiet och centern har en åsikt i barn- och utbildningsnämnden och när frågan kommer upp i kommunfullmäktige så har partierna en annan uppfattning. Detta trots att Lage Hortlund (M) och Andreas Nilsson© är ledamöter i både barn- och utbildningsnämnden och kommunfullmäktige.

En enig barn- och utbildningsnämnd beslutade år 2009 att på sikt enbart ha förskollärare anställda i våra förskolor. I led med detta har nämnden påbörjat utbildning av 30 barnskötare så de får lokal behörighet som förskollärare, vilket alla ledamöter har tyckt är positivt. Ledamöter i barn- och utbildning har informerats i maj att vi troligen kommer att få ett anslag på 1 miljon för att erbjuda ytterligare barnskötare samma utbildning och även detta tyckte alla var mycket positivt. I debatt vid nämndens sammanträde den 16 juni förordade Lage Hortlund att denna utbildning även skulle erbjudas enskilda förskolor och han uppmanades att ta denna debatt i KF då det är KF som beslutar om pengarna.

Döm om min förvåning när Lage Hortlund (M) och Åke Forslund(Fp) vid kommunfullmäktiges sammanträde 21 juni  yrkar avslag till att avsätta pengar till denna utbildning och Hortlund nämner inget om de enskilda förskolorna. Åke Forslund ifrågasätter hela utbildningen och utbildningens kvalité trots att han vet att det är Luleå Tekniska Universitet som håller i utbildningen och att utbildningen bedrivs under 3 läsår. Det innebär att de studerande får lägga ner både arbetstid och en stor del av sin fritid för studier. För mig är det god personalpolitik att erbjuda medarbetare med lång anställningstid och lång erfarenhet av arbete i förskolor, vidareutbildning och fortsatt arbete i förskolorna.  I slutändan innebär det at våra barn i förskolorna är garanterade en förskoleverksamhet av hög pedagogisk kvalité.

 Lyckligtvis så håller sig ledamöterna  från socialdemokraterna, vänsterpartiet och sjukvårdspartiet till tidigare yrkanden, vilket gör att beslutet i kommunfullmäktige blev att ytterligare 30 barnskötare får möjlighet till denna unika utbildning. Då kommer nästa aha-upplevelse då samtliga i centerpartiet,  inklusive Andreas Nilsson, reserverar sig mot beslutet tillsammans med samtliga moderater och folkpartister.

Det var många frågetecken som kom upp i mitt huvud.  Moderaterna och folkpartiet ifrågasatte behovet av utbildning, trots att det är nuvarande regering som har tagit nationella beslut som innebär bland annat att den pedagogiska verksamheten i förskolor skall planeras och ledas av förskollärare.  För mig blir frågan också – hur är relationen mellan politikerna i partierna och vad är det som styr varje politikers ställningstagande ? Är det den här formen av politik som är det nya som allianspartierna ska gå fram med i valet i Piteå  ?

Ruth Rahkola

Ordförande i Barn- och utbildningsnämnden, samt  1:e vice ordförande i kommunfullmäktige

Nästa sida »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.