En vanlig dag på jobbet! Halvtolv kurrar magen och man tar den sedvanliga promenaden mot Småstaden för att avnjuta lite husmanskost. Hinner inte passera Gallerian innan någon fråga: Är inte du Sosse här i kommunen? Jo, svarar jag – tillsammans med tusentals andra? Kommer ni att fixa röran innan vintern, alltså Storgatan och Sundsgatan? Jajamen svarar jag – det är i alla fall ambitionen. Politik är att vilja, sa Palme och politiken vill ha det klart! Sen får vi hoppas att inga yttre faktorer stör den viljan! Till synes nöjd med svaret försvann mannen in på Gallerian.

Jag hann komma till byxtorget innan en ganne från Hortlax frågade om jag hade prövat skolmat. Nioårig grundskola i Södertälje – vad trodde hon? Jag har klagat på skolmat som alla andra. För min del handlade det om skummjölk, hårt skinn på ångkokt potatis och en vattnig skinkragu som såg magsjuk ut. Dessutom slängdes tonvis med mat skolan serverade pölsa! Så svar ja! Men hon menade förstås maten i skolan i Piteå idag! Hon hade själv varit och smakat maten när man bjöd in föräldrar att äta och hon var nöjd – men uppenbart klagade ungarna en del. Skulle detta åtgärdas? Jag svarade att en ny organsiation tar tid att sjösätta och mat som kastas självklart inte kommer att serveras på sikt! Men samtidigt påpekade jag att politiken inte skapar menyer – utan förutsättningar för att menyer skall kunna skapas! Och vi var egentligen överrens om att skolmaten var ganska bra med instick av riktigt goda måltider och några bottennapp. Inget nytt under solen!

Under lunchen så fick jag också tillfälle att prata om EU och valdeltagande – ett ämne som relaterar till mitt uppdrag som valnämndens ordförande. Mitt lunchsällskap påpekade att det finns ett politiskt engagemang hos Piteborna och att det är det som leder till att valdeltagandet ökar också i EU valet! Detta är en riktig analys! Jag som valnämndsordförande och tillika Socialdemokratisk ombudsman ges möjligheten att alltid prata politik. Det måste i ännu högre grad gälla politiker i tunga nämnder och våra kommunalråd. Och det är stimulerande! Piteborna greppar en på gatan och pratar om frågor som är viktiga för dem. Det tyder på att det finns en närhet mellan politik och invånare och att man faktiskt tror att politiken gör skillnad. Annars skulle samtalen aldrig uppstå! Lunchen måste få ta tid! Samtalen skapar näring att föra med sig in i politiken – politiken klarar sig inte utan dessa samtal! Så fortsätt att stoppas oss på gatan! Vi behöver det! Demokratin behöver det!