Piteå uppmärksammas på Almedalsveckan

Vi har äntligen sommaren här och likaväl som vi firar midsommar så har politiken s in Almedalsvecka i juli. Det som känns extra bra detta år är att Piteå tillsammans med Lund kommer att uppmärksammas under Almedalsveckan som en god skolkommun i landet. Piteå kommun tillhör gruppen medelstora kommuner och det är i den gruppen som Piteå uppvisar goda resultat inom skolområdet.

I Lärarförbundets årligen återkommande undersökning utsågs Piteå kommun i fjol till en av landets tio bästa skolkommuner i landet. Vi har en stabil politisk majoritet i Piteå och de flesta beslut som tas i barn- och utbildningsnämnden tas av en enig nämnd. DN har besökt Piteå kommun och intervjuat vår förvaltningschef Maria Muller för att få veta vad vi har gjort som gör att vi har så bra resultat i Piteå. Reportern konstaterar att vi har, i jämförelse med andra kommuner, stor andel behörig personal, vi har ett meritvärde på 211,8 i grundskolan (207,4 riket), 93,5 5 av alla grundskoleelever är behöriga till att söka ett nationellt program på gymnasiet (88,8 % riket), vi har 14,9 heltidsplatser per grupp i förskolan etc, etc.

Jag vill ge en eloge till vår förvaltningschef Maria Muller och all personal på förvaltningen och i våra verksamheter för det är tack vare erat genomförande vi har lyckats nå dessa resultat. Både ni och vi politiker i Piteå har all anledning att känna oss stolta.

Det är kanske dags att Jan Björklund, Folkpartiet besöker Piteå kommun som är en socialdemokratisk styrd kommun med mycket goda skolresultat. Rainfeldt fick ju besöka Piteå för att hitta en kommun som arbetar på ett lyckat sätt med arbetslösa ungdomar.

Trevlig sommar till er alla !!

Ruth Rahkola

Ordförande i Barn- och utbildningsnämnden

 

Allianspiska eller förvirrade politiker ?

 

Vem är det om bestämmer politiken i allianspartierna.  Moderaterna, folkpartiet och centern har en åsikt i barn- och utbildningsnämnden och när frågan kommer upp i kommunfullmäktige så har partierna en annan uppfattning. Detta trots att Lage Hortlund (M) och Andreas Nilsson© är ledamöter i både barn- och utbildningsnämnden och kommunfullmäktige.

En enig barn- och utbildningsnämnd beslutade år 2009 att på sikt enbart ha förskollärare anställda i våra förskolor. I led med detta har nämnden påbörjat utbildning av 30 barnskötare så de får lokal behörighet som förskollärare, vilket alla ledamöter har tyckt är positivt. Ledamöter i barn- och utbildning har informerats i maj att vi troligen kommer att få ett anslag på 1 miljon för att erbjuda ytterligare barnskötare samma utbildning och även detta tyckte alla var mycket positivt. I debatt vid nämndens sammanträde den 16 juni förordade Lage Hortlund att denna utbildning även skulle erbjudas enskilda förskolor och han uppmanades att ta denna debatt i KF då det är KF som beslutar om pengarna.

Döm om min förvåning när Lage Hortlund (M) och Åke Forslund(Fp) vid kommunfullmäktiges sammanträde 21 juni  yrkar avslag till att avsätta pengar till denna utbildning och Hortlund nämner inget om de enskilda förskolorna. Åke Forslund ifrågasätter hela utbildningen och utbildningens kvalité trots att han vet att det är Luleå Tekniska Universitet som håller i utbildningen och att utbildningen bedrivs under 3 läsår. Det innebär att de studerande får lägga ner både arbetstid och en stor del av sin fritid för studier. För mig är det god personalpolitik att erbjuda medarbetare med lång anställningstid och lång erfarenhet av arbete i förskolor, vidareutbildning och fortsatt arbete i förskolorna.  I slutändan innebär det at våra barn i förskolorna är garanterade en förskoleverksamhet av hög pedagogisk kvalité.

 Lyckligtvis så håller sig ledamöterna  från socialdemokraterna, vänsterpartiet och sjukvårdspartiet till tidigare yrkanden, vilket gör att beslutet i kommunfullmäktige blev att ytterligare 30 barnskötare får möjlighet till denna unika utbildning. Då kommer nästa aha-upplevelse då samtliga i centerpartiet,  inklusive Andreas Nilsson, reserverar sig mot beslutet tillsammans med samtliga moderater och folkpartister.

Det var många frågetecken som kom upp i mitt huvud.  Moderaterna och folkpartiet ifrågasatte behovet av utbildning, trots att det är nuvarande regering som har tagit nationella beslut som innebär bland annat att den pedagogiska verksamheten i förskolor skall planeras och ledas av förskollärare.  För mig blir frågan också – hur är relationen mellan politikerna i partierna och vad är det som styr varje politikers ställningstagande ? Är det den här formen av politik som är det nya som allianspartierna ska gå fram med i valet i Piteå  ?

Ruth Rahkola

Ordförande i Barn- och utbildningsnämnden, samt  1:e vice ordförande i kommunfullmäktige

 

Flexklocka i förskola och skola

Debatten och främst kritiken har varit hård från lärarna och deras fackförbund när det gäller nämndens beslut om att på försök införa flexklocka i förskola och skola och man menar att detta är enbart ett sätt för nämnden att kontrollera att lärarna håller sina arbetstider. Det är som ansvarig politiker svårt att via tidningar och TV få fram fakta i debatten och ibland blir det man sagt förvrängt och ger en helt felaktig information till läsaren. Därför vill jag försöka via denna blogg ge bakgrund och fakta om det beslut  som nämnden har tagit.

Bakgrunden är att revisorer och löneansvariga har under flertal år påtalat att vi har brister i anställdas lönerapportering och att detta måste åtgärdas. Det handlar ex.vis om att personal är sjuk eller ledig en dag och man tar in en vikarie. Lön har kunnat utbetalas både till vikarie och ordinarie personal då man på grund av slarvat med att inrapportera frånvaro i datasystemet. Det har blivit bättre med åren dels att man blivit bättre på att göra ändringar, men även att man via administrationen kontinuerligt arbetar med kontroller. Trots detta så räknar vår ekonom att vi har felaktiga utbetalningar på ca 20 000,- kr per månad. Det är inte mycket per månad, men blir ett stort årsbelopp och man får inte glömma bort den tid det tar att personal gör kontroller och att personal får göra rättelser i efterhand.  Genom att införa flexklocka så registrerar den anställda via flexklocka när man börjar och slutar sin arbetsdag, den registrerar om man är frånvarande etc direkt till lönesystemet. Det innebär färre fel i lönesystemet och främst mindre arbete för administrativ personal.

Debatten har enbart handlat om lärare och man får inte glömma bort att vi har även stor andel av andra pesonalgrupper i våra verksamheter såsom förskollärare, barnskötare, fritidspedagoger etc som har 4o timmars arbetsveckor. Lärare har enligt avtal 45 timmars arbetsvecka och av den tiden är 35 timmar som de är på arbetsplatsen och övrig tid 10 timmar är förtroendetid. Jag har svårt att förstå varför man är motståndare till flexklocka då det är tiden på arbetsplatsen man regitrerar med flexklocka. Med flexklocka så kommer vi tillrätta med felrapporteringar i lönesystemet och det gäller samtliga personal. Jag är som ansvarig politiker angelägen om att vi från kommunen betalar ut rätt löner och jag förutsätter att varje anställd är angelägen om att få rätt lön. Utöver det så får varje anställd en större frihet med att använda så kallad flextid då det går för arbetet. Flexklockan finns idag på flertalet moderna arbetsplatser då lönesystem bygger på att man använder flexklocka. Det som uppskattas är möjligheten att, då arbetet tillåter, att själv avgöra när jag börjar och slutar min arbetsdag – självklart inom givna tidsramar. Lärarnas arbetstid på 35 timmar är schemabunden för lektioner till en del och därför så kan jag inte se varför inte även lärare skall kunna nyttja flextid. Jag har svårt att förstå varför protesterna är så starka från lärarkåren, men jag hoppas att jag via lärarnas fackliga representant skall få bakgrunden till deras protester. Jag har enbart läst tidningsartiklar och sett på TV och, som sagt, min erfarenhet är att jag  inte alltid kan lita på att det är via dessa kanaler jag får veta fakta.

Ruth Rahkola, ordförande i Barn- och utbildningsnämnden

 

Partikongressen om friskolor

Jag väntar med spänning om man på partikongressen kommer att debattera friskolornas vara eller inte vara och om vi skall ha friskolor – på vilka villkor. Jag tycker att Piteå arbetarkommun har varit tydlig och modig då man har förklarat att vi i Piteå säger nej till friskolor. Det har från borgerligt håll framförts under flera år att socialdemokraterna har haft dålig skolpolitik och att vi har fått en ”flumskola”. Jag anser och har framfört det hela tiden att det har inte varit fel på den socialdemokratiska skolpolitiken, men däremot så är det många kommuner som har misskött uppdraget att arbeta för att ha bra verksamhet i förskolor och skolor. Det gäller både borgerligt och socialdemokratiskt styrda kommuner. Tillssynsmyndigheterna har också varit dåliga i sin granskning och i sina krav gentemot kommunerna. I Piteå kommun har vi under lång tid satsat på bra verksamhet i våra förskolor ochs kolor, Vi har bra resultat i våra skolor i Piteå och även om vi har bra resultat och omdömen så skall vi hela tiden sträva efter att bli ännu bättre. Vi har duktiga elever i våra skolor och vi vet att elever som får uppmuntran och känner att det finns förväntningar på att elev skall ha bra resultat i sitt arbete – det är den eleven som gör bra resultat.

Den borgerliga regeringen har och fortsätter att ”spruta” fram nya lagar och förslag till nya lagar inom skolområdet. Vi har i barn- och utbildningsnämnden försökt engagera oss i de olika förslag som kommer och lämnat yttranden för att klargöra vad vi i Piteå kommun tycker om de olika förslagen. Det senaste var att vi avgav ett yttrande till förslaget om ny skollag. Jag blev mycket besviken när vi diskuterade detta på senaste träffen med övriga nämndsordföringar. Många socialdemokratiska skolpolitiker uttalar sig kritiskt till förslaget om ny skollag, men det visar sig att det är bara Piteå och Älvsbyns kommun som har avgett yttrande till utbildnings-departementet. Yttrande är ju enda sättet att tala om från kommunerna vad man tycker om alla de förslag som kommer. Vår förhoppning är självklart att man i det fortsatta arbetet skall ta hänsyn till åtminstone något av det vi har framfört i vårat yttrande även om yttrandet har stark socialdemokratisk prägel. Vi har även i detta yttrande bland annat sagt nej till friskolor.

 

 

Förskoleregler

Jag har trots påstötningar haft svårt att komma igång med att skriva på denna sida. Dels så är jag ovan ”bloggare”, men också är det är så många andra saker som har krävt sin tid. Det som jag har blivit mest uppvaktad om är beslutet om vistelsetider i förskolan för barn som har rätt till förekolsverksamhet 15 timmar per vecka.  Barn- och utbildningsnämnden har som andra nämnder ålagts besparingar i budget år 2010 och en del av detta var att BUN beslutade att barn till arbetslösa i resurstilldelning skall räknas som halvtidsbarn. Nämnden har tidigare överlåtit till förskolepersonalen att i dialog med föräldrarna avgöra vilka tider 15-timmarsbarnen är i förskolan. Erfarenheten är att de flesta föräldrar vill att barnen är i förskolan 3 dagar-5 rimmar per dag.

Innan nämnden tog beslut om annan resurstilldelning till barn till arbetslösa diskuterades detta med rektorerna och det framfördes önskemål att man i verksamheten vill ha politikernas stöd genom att vi tar beslut att de sk 15-timmarsbarnen skall erbjudas förskoleverksamhet antingen förmiddag eller eftermiddag. Skälet var att man vill få jämnare  fördelning i barngrupperna under dagen och under veckan. Nämnden tog beslut att barnen erbjuds förskola 3 timmar per dag förmiddag eller eftermiddag.  15 timmars allmän förskola, samt till arbetslösas och föräldraledigas barn är en service baserat på barnens behov av förskoleverksamhet och för barn är 3 timmar en lång tid. Jag har förståelse om föräldrar kan uppleva det stressigt och omständigt, men det är också viktigt att tänka att förskolan inte är en obligatorisk verksamhet och man kan ha barnen hemma en dag om det känns jobbigt att fara iväg. Vi får inte heller glömma bort att det är viktigt för de barn som är i förskolan heltid då föräldrarna arbetar måste få möjlighet till att finnas i barngrupper som är jämna i antal barn.

Jag har hört och förstått att det finns förskolepersonal som ifrågasätter beslutet. Nämnden har ett ansvar att ha en helhetssyn över alla våra verksamheter och erbjuda likvärdig verksamhet i kommunen och det innebär att vi måste ta hänsyn till det som majoriteten förordar. Jag tycker att det handlar om en solidaritet till att personal i våra olika förskolor har så likvärdiga arbetsförhållanden som möjligt.

Jag vill avsluta med att det som jag tycker är roligt i mitt uppdrag är alla föräldrakontakter. Jag uppskattar att föräldrar tar kontakt, ställer frågor och lämnar synpunkter. Även om det är kritik som framförs så får jag också veta om det som föräldrar tycker fungerar bra, vilket alltid är roligt att få veta.

Ruth Rahkola, ordförande i Barn- och utbildningsnämnden