Giraffperspektiv

Jag samlar på giraffer. Det hela började när jag gick min första termin på Studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Umeå universitet. I samband med en presentation fick vi uppgiften att beskriva oss själva som en bil, en färg, ett djur osv. Det flesta beskrev sig som hundar och katter men för mig kändes det helt naturligt att likna mig själv vid en giraff. För det första för att jag är lång men också för att jag gillar att ha överblick, koll på läget och som jag tänker mig att giraffen har – möjlighet att se helheten.

Efter den där presentationen kände jag att jag måste ha en giraffpryl och när den första var inköpt så var samlandet ett faktum. Vet inte hur många jag har nu men nåt hundratal är det väl, i form av prydnader, smycken, tavlor, nyckelringar, mjukisdjur, husgeråd, kläder, block, kurkor mm.

Själva samlandet har avtagit med åren med giraffen har kommit att bli en symbol för mitt sätt att se på politik och samhällsutveckling. Jag anser att det är otroligt viktigt att alltid se till helheten. Delar och detaljer är nog så viktiga men om vi inte lyckas lyfta blicken och skaffa oss ett helhetsperspektiv kan vi lätt gå vilse i detaljerna. Som politiker ser jag det som min viktigaste uppgift att väga samman delarna i form av fakta, olika åsikter, känslor, lagar och regler och ekonomiska förutsättningar till ett beslut som är bra för helheten.

Mitt helhetsperspektiv, mitt giraffperspektiv, är först och främst medborgarna i Piteå och vad som är bäst för Piteå men också utvecklingen i regionen och hur vi kan bidra till en bättre värld. Giraffperspektivet kan ha olika omfattning i olika frågor men det kräver alltid mod. Det kan handla om att våga satsa på kultur och fritid, att våga satsa på forskning inom energiområdet, att våga satsa på skärgårdsutveckling även om det finns önskemål om nya satsningar inom vård, skola och omsorg.

Giraffperspektivet säger att om vi ska få in skattemedel som vi kan skapa välfärd av då måste Piteå vara en ort där människor vill bo, verka och leva! Då måste här finns arbetstillfällen, bra boendemiljöer, goda möjligheter till friluftsliv och ett bra utbud av kultur och fritidsaktiviteter.

Giraffperspektivet säger att vi måste våga värna vår historia samtidigt som vi utvecklar ny teknik, våga stötta bredden samtidigt som vi hittar våra spjutspetsar, våga vara stolta över piteandan samtidigt som vi släpper in omvärlden. Vi måste fortsätta våga även om tvivlarna och granskarna vill få oss att släppa helheten och förlora oss i detaljerna.

Giraffperspektivet säger att vi måste våga satsa på det som gör Piteå unikt och attraktivt samtidigt som våra kärnverksamheter – skola, vård och omsorg – präglas av trygghet och utveckling.

På mitt arbetsrum i stadshuset har jag en stor tavla, ett tygcollage, med en giraff som höjer sitt huvud ovanför en skyline av en stad. Den där giraffen påminner mig om att jag ska lyfta blicken, se till helheten och arbeta för att utveckla ett attraktivt Piteå med trygghet och möjligheter för alla!

Helena Stenberg

 

Unga i Piteå frågar

Igår (21/3) var det kommunfullmäktige. Ett fullmäktige där barn och ungdomar hade en huvudroll! Elever från tre skolor i årskurserna 5, 6 och 7 besökte nämligen fullmäktige för att ställa frågor till fullmäktigeledamöterna. Metoden kallar vi för Unga i Piteå frågar och den är en av fyra metoder som kommunen arbetar med för att barn och unga ska vara delaktiga.

Åk 5 och 6 träffade vi i mindre grupper och frågorna handlade mycket om skolmat, skollokaler och fritidssysselsättning och som vanligt så fick vi politiker oss många åsikter och synpunkter till livs utifrån de frågeställningar som eleverna hade med sig.

Åk 7 ställde sina frågor från talarstolen i sessionssalen och frågorna berörde skolmat, datorer, elevhälsa och fritid.

 Du kan läsa mer i Piteå-Tidningen.

Fullmäktige hade också att titta i backspegeln på 2010 års bokslut och årsredovisning. En rätt så positiv läsning med tanke på de förutsättningar som vi gick in med 2010. Kommunen gör ett plusresultat på 36 miljoner och har sådan måluppfyllelse att det som kallas God Ekonomisk Hushållning uppnås. Även våra kommunala bolag visar på överlag goda resultat.

När 2010 lagts till handlingarna så spanade vi framåt och beslutade om riktliner för budgetarbetet 2012-2014 där man kan säga att fortsatt försiktighetsprincip råder. Vi har en stabil grund att stå på men utmaningarna är många där särskilt fokus ligger på generationsväxling, samhällsbyggande, folkhälsa, ungdomsarbetslöshet och äldreomsorg.

Som vanligt varierade ärendefloran ordentligt och fullmäktige antog bla en Medarbetarpolicy och en Gång- och cykelplan. Vi beslutade att vara medstiftare i Stiftelsen för Institutet Dans i skolan och att utöka Pite Energis borgensram.

Riktigt roligt hade vi och riktigt länge höll vi på – klockan 22:15 klubbade ordförande av mötet…

 

Trästadsriksdagen

Förra veckan var det trästadsriksdag, här kan du se den!

 

Ung företagsamhet

Strömbackaskolan har flest UF-företag i landet! Läs mer här. Det är glädjande eftersom det visar sig att UF-företagande skapar arbetstillfällen och att ungdomar som haft ett UF-företag under skoltiden också i större utsträckning startar eget senare. Det är lika roligt varje år att ta del av UF-företagens affärsideer, entusiasm och driv och idag kan Du möta dessa företag ute på stan mellan 11 och 14. Ta chansen att ta del av deras arbete och såklart köpa en produkt eller tjänst!

//Helena Stenberg

 

Lusthusbacken

Lusthusbacken – visst är det ett vackert namn! Det är namnet på det nya bostadsområde som planeras på Furunäset och som kommer att bli ett område med långsiktig hållbarhet som ledstjärna. Från planeringsprocess, till byggande, till drift av området och till själva livet på området så ska social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet vara i fokus. I det kvalitetsprogram som i en dialogprocess tagits fram för området så har man tagit fram följande mål:

 att på Lusthusbacken ska befintliga tillgångar tas tillvara, att människor ska må psykiskt och fysiskt bra, att det är en resurseffektiv stadsdel, att det är en förebild för urban hållbar miljö.

Du kan läsa hela kvalitetsprogrammet här

Till veckan ska jag medverka på Trästadsriksdagen i Göteborg och berätta om just detta projekt och det känns riktigt roligt. Tanken är ju att Lusthusbacken är det första i raden av fler områden i samma anda i Piteå kommun!

//Helena Stenberg

 

 

 

Goda nyheter

Här kan du läsa om positiva händelser från 2010!

 

Kommunfullmäktige 14/2

Om kärleken flödade på fullmäktige på själva alla hjärtans dag låter jag vara osagt. I alla fall var det någon som skrev så på facebook…

 Kommunfullmäktigemötet innehöll svar på en mängd motioner och medborgarförslag och det var härliga debatter som hettade till då och då! Flera både motioner och medborgarförslag handlade om tillgänglighet som är så viktigt för att Piteå ska vara en attraktiv och uthållig kommun. Det är också fullmäktigeledamöterna ense om däremot har vi olika åsikter om hur vi ska gå tillväga för att nå bästa resultat.

 En viktig framtidsfråga var den om en avsiktförklaring att medfinansiera en utbyggnad av hamnen på Haraholmen för att möjliggöra byggandet av en betongtornsfabrik. Fabriken ska förse vindkraftparken i Markbygden med torndelar och skapar ca 150 nya jobb i kommunen. Ett enat fullmäktige ställde sig bakom avsiktsförklaringen att medfinansiera hamnutbyggnaden med 41,7 miljoner kronor.

 En annan viktig fråga var den om hyresvillkor för föreningar i kommunens lokaler där vi fram till nu haft ett ganska godtyckligt och orättvist system. Beslutet i kommunfullmäktige innebär att vi får ett rättvist system, som initierar till samnyttjande av lokaler och ökad nyttjandetid av våra lokaler. Det ska också bli lättare för föreningarna med administrationen kring lokalerna och alla ska ha ett tydligt avtal på sin lokal. Tyvärr drabbas en del föreningar av ökade kostnader men det hoppas vi kan lösas med tex samarbete med andra föreningar.

 Kommunfullmäktige beslutade också om arvoden för kommunens förtroendevalda och antog ett reglemente för landsbygdspolitiska rådet.

//Helena Stenberg

 

Styrkan i engagemanget

Styrkan i engagemanget (krönika i dagens PT)

Jag blir glad av engagemang. För att det finns en enorm styrka i engagerade människor som brinner för något och åstadkommer saker tillsammans. Förändrar. Förbättrar. Utvecklar.

Jag har alltid varit engagerad, för att jag känt att måste, för att jag sett ett behov, för att jag vill förändra, för att jag vill vara med och bygga vårt samhälle. Mitt engagemang landade ganska tidigt i politiken men delaktig i samhällsbygget kan man ju vara på många olika sätt och den senaste tiden har jag sett så mycket positivt engagemang att mitt hjärta är helt varmt!

• För att börja i politiken så har vi precis inlett en ny mandatperiod och det innebär att nyvalda och omvalda ledamöter i kommunfullmäktige och styrelser och nämnder ges tillfälle till utbildning inför sitt viktiga uppdrag som förtroendevald. Och engagemanget att lära nytt och även tillföra nya perspektiv är stort. Om alla visste hur mycket dessa fritidspolitiker lägger ned i tid, kraft och vilja på sitt uppdrag så skulle politikerföraktet mildras åtskilligt.
• I juni 2010 antog kommunfullmäktige tillsammans med ett antal företag och föreningar en avsiktsförklaring som handlar om att vi vill bidra till och arbeta för ett attraktivt och uthålligt Piteå. Ett antal arbetsgrupper bildades och har träffats och jobbat kring olika teman. På ett frukostmöte nyligen redovisades hur långt arbetet har kommit hittills inom områdena integration, information, personal och rekrytering, industri, uthållig kommun, arbetsmarknad, stadskärnan, föreningsliv och forskning. Både engagemanget i arbetsgrupperna och det stora intresse som antalet besökare vittnade om känns väldigt roligt!
• Jag var inbjuden till en Rotaryklubb för att prata om min och kommunens syn på integrationsarbete. Detta som en summering av ett projekt klubben drivit med integration som mål och där utlandsfödda pitebor besökt Rotary för att berätta sin historia och få möjlighet att skaffa kontakter. Ett engagemang som verkligen behövs för att Piteå ska välkomna nya medborgare på ett bra sätt!
• En kväll så träffade jag och flera andra kommunala företrädare byborna i Rosvik för ett samtal om byns utveckling och framtid. Ett välbesökt möte där engagemanget för byn verkligen kom fram och där många är beredda att göra en verklig insats för nya arbetstillfällen, attraktiva boendemiljöer och en meningsfull fritid i byn. Även om kommunen kan få en del kritik på ett sådant möte kan man inte annat än vara glad när man får uppleva ett sådant engagemang.
• Jag vill också säga något om alla fantastiska människor som engagerar sig i det rika föreningsliv som vi har i vår kommun. Så viktiga ni är för Piteå. Det utbud som finns av idrott, kultur, hantverk, studiecirklar, projekt skulle vi inte ha utan de ideella krafternas engagemang. Nu väntar årsmötena i dessa föreningar och jag passar på att skicka en uppmaning till dig som ännu inte engagerat dig – gör det! Du kan verkligen göra skillnad och bidra till Piteås utveckling!

 

Detta är ett axplock av mina upplevelser av människors engagemang. På möten som skett efter årsskiftet och 2011 har bara börjat så jag ser fram emot fler möten och upplevelser av detta slag . Engagemang gör mig glad. Engagemang ger mig styrka. Engagemang ger mig hopp.

Hopp om framtiden och att vi tillsammans kan förändra världen. Hopp om att vi ställer upp för varandra, för andra och för samhället vi lever i.

// Helena Stenberg

 

Media för medborgarnas bästa

Att fyra rader i denna blogg ”inför öppen ridå” skulle skapa sådana reaktioner på Piteå-Tidningen (PT) det hade jag nog inte förväntat mig men både ledarredaktören och redaktionschefen har upprört kommenterat dessa rader. Tycker ändå att det är trevligt att bloggen läses!

Nu var det inte just PT jag syftade på utan media i stort även om PT naturligtvis är den tidning/ det media som ligger mig närmast.

Jag anser att media i stort är i fritt fall när det gäller seriositet och samhällsrapportering. Det media jag ser idag är ute efter sensationer, skandaler, skvaller och att drivkraften hos mediafolket, som Bengt-Urban Fransson skriver i sin ledarkrönika den 27/1, skulle vara medborgarnas bästa har jag tyvärr mycket svårt att se.

Jag ser journalister som intervjuar journalister och får de svar de vill ha, jag ser reportrar som skäller som bandhundar och inte låter den intervjuade komma till tals. Jag ser debattprogram som bara går ut på att folk ska skrika och förolämpa varandra. Jag ser kvällstidningar som i 2/3 av tidningen skriver om vad som hänt i ett TV-program eller på den senaste kändisfesten. Jag ser att programmen som bara handlar om att förnedra människor blir fler och fler. Jag ser reportagen som inte har något annat syfte än att vi ska bli skrämda, förfasas och förskräckas och som gör att vi dömer i fall där långt ifrån alla fakta redovisas.

Av egen erfarenhet så vet jag att artikeln eller inslaget ofta saknar viktiga fakta eller kommentarer. Jag känner att vinkeln är bestämd på förhand och inget jag säger kan förändra det. Jag ser reportrar som bara antecknar det som stödjer den vinkel man är ute efter och struntar i annat jag säger som förklarar situationen eller kompletterar faktaunderlaget. Om jag svarat utförligt på tio frågor från en Tv-reporter men svarat ”jag vet inte” på den elfte så är det den elfte som kommer med i inslaget. Jag har varit med om reportrar som vill boka tid men inte vill säga vad saken gäller. Ibland slås jag även av vissa journalisters okunskap om hur en politiskt styrd organisation och en demokratisk process fungerar. Jag tycker också att rubriksättning och ingress ofta ger en helt felaktig bild av artikeln. Jag förstår att rubriken ska locka till läsning men visst bör den ha nån form av relevans. Ett exempel: sanningen i rubriken ” Sossarna på väg att svika vallöfte”, som relaterar till artikeln om Svensbyskolan, som jag kommenterat på facebook och som Bengt-Urban tog upp i sin krönika är den att något sådant vallöfte INTE finns. Socialdemokraterna i Piteå gick till val på 48 vallöften om utbildning, landsbygd, kultur, arbete mm och inte ett enda handlar om Svensbyns skola. Däremot har jag och Christer Lindström i ett debattinlägg skrivit att vi vill rusta upp skolorna i Svensbyn och Infjärden. Det är skillnad.

Jag är långt ifrån ensam om dessa funderingar. Kollegan Roslund är inne på samma linje när han i Dagens Samhälles bilaga ”Ny i politiken” kommenterar Uppdrag Gransknings inslag om demensvården där Öjagården i Piteå kom i fokus.

-          Uppdrag granskning är inga snälla program, de är oerhört vinklade även om de innehåller korn av sanning. De vill gärna ställa oss makthavare vid skampålen, särskilt oss i offentlig sektor, säger Peter Roslund i reportaget.

Janne Josefsson får också chansen att kommentera just det programmet och är inte nöjd med den avslutande intervjun där han just använder uttrycket att han skällde som en bandhund.

Jag drar inte alla och allt inom media över en kam men när viktig samhällsgranskning sker på detta vis så blir jag uppriktigt ledsen. Verkligheten och alla vi som lever i den förtjänar bättre än så.

//Helena Stenberg

 

Fullmäktigeutbildning

Idag sitter kommunfullmäktiges ordinarie ledamöter och ersättare på skolbänken. Vi har precis gått igenom trivselregler och arvodesregler som ju är viktiga förutsättningar för att man uppdraget ska fundera.

Nu pratar vår kommunstrateg och kommunchef om vårt styr- och ledningssystem och om det komplexa uppdrag som vi som kommunfullmäktigeledamöter faktiskt har. Vi ska kunna se till helheten, lyfta blicken, spana på omvärlden, sätta mål och mäta och analysera våra resultat och vi ska prioritera hur vi använder våra resurser dvs säga medborgarnas pengar.

Det är inte enkelt men det är spännande och väldigt viktigt. Och som någon så någon gång – om det var lätt kunde nån annan göra det!

//Helena Stenberg