Jag samlar på giraffer. Det hela började när jag gick min första termin på Studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Umeå universitet. I samband med en presentation fick vi uppgiften att beskriva oss själva som en bil, en färg, ett djur osv. Det flesta beskrev sig som hundar och katter men för mig kändes det helt naturligt att likna mig själv vid en giraff. För det första för att jag är lång men också för att jag gillar att ha överblick, koll på läget och som jag tänker mig att giraffen har – möjlighet att se helheten.

Efter den där presentationen kände jag att jag måste ha en giraffpryl och när den första var inköpt så var samlandet ett faktum. Vet inte hur många jag har nu men nåt hundratal är det väl, i form av prydnader, smycken, tavlor, nyckelringar, mjukisdjur, husgeråd, kläder, block, kurkor mm.

Själva samlandet har avtagit med åren med giraffen har kommit att bli en symbol för mitt sätt att se på politik och samhällsutveckling. Jag anser att det är otroligt viktigt att alltid se till helheten. Delar och detaljer är nog så viktiga men om vi inte lyckas lyfta blicken och skaffa oss ett helhetsperspektiv kan vi lätt gå vilse i detaljerna. Som politiker ser jag det som min viktigaste uppgift att väga samman delarna i form av fakta, olika åsikter, känslor, lagar och regler och ekonomiska förutsättningar till ett beslut som är bra för helheten.

Mitt helhetsperspektiv, mitt giraffperspektiv, är först och främst medborgarna i Piteå och vad som är bäst för Piteå men också utvecklingen i regionen och hur vi kan bidra till en bättre värld. Giraffperspektivet kan ha olika omfattning i olika frågor men det kräver alltid mod. Det kan handla om att våga satsa på kultur och fritid, att våga satsa på forskning inom energiområdet, att våga satsa på skärgårdsutveckling även om det finns önskemål om nya satsningar inom vård, skola och omsorg.

Giraffperspektivet säger att om vi ska få in skattemedel som vi kan skapa välfärd av då måste Piteå vara en ort där människor vill bo, verka och leva! Då måste här finns arbetstillfällen, bra boendemiljöer, goda möjligheter till friluftsliv och ett bra utbud av kultur och fritidsaktiviteter.

Giraffperspektivet säger att vi måste våga värna vår historia samtidigt som vi utvecklar ny teknik, våga stötta bredden samtidigt som vi hittar våra spjutspetsar, våga vara stolta över piteandan samtidigt som vi släpper in omvärlden. Vi måste fortsätta våga även om tvivlarna och granskarna vill få oss att släppa helheten och förlora oss i detaljerna.

Giraffperspektivet säger att vi måste våga satsa på det som gör Piteå unikt och attraktivt samtidigt som våra kärnverksamheter – skola, vård och omsorg – präglas av trygghet och utveckling.

På mitt arbetsrum i stadshuset har jag en stor tavla, ett tygcollage, med en giraff som höjer sitt huvud ovanför en skyline av en stad. Den där giraffen påminner mig om att jag ska lyfta blicken, se till helheten och arbeta för att utveckla ett attraktivt Piteå med trygghet och möjligheter för alla!

Helena Stenberg


I måndags behandlade kommunfullmäktige ett medborgarförslag om Öjagårdens kök. Förslagsställarna vill att Öjagårdens kök ska undantas från den stora omorganisation som måltidsverksamheten i Piteå nu genomgår.

Denna förnyelse görs av flera skäl:

- Att samordna måltidsverksamheten i förskola, skola, omsorg och äldreomsorg

- Att klara av att hålla en hög och jämn kvalité på maten genom att följa Livsmedelsverkets krav på livsmedelshantering, hygien, varmhållning och spårbarhet

- Att kunna erbjuda fler heltidstjänster för måltidspersonalen

- Att få en effektiv organisation, praktiskt och ekonomiskt

Piteå kommun serverar dagligen över 10 000 portioner till en årlig kostnad på drygt 80 miljoner. Behov och krav på specialmat ökar konstant och kräver speciella lokaler och kunskaper. I en allt för decentraliserad kostproduktion är det svårt att tillfredsställa dessa behov på ett säkert sätt. Omorganisationen innebär att det kommer att finnas fem produktionskök varifrån maten distribueras till skolor och vård- och omsorgsboenden. Dessa fem kök kommer att finnas i Hortlaxskolan, Porsnässkolan, Solanderskolan, Strömbackaskolan och ev på Piteå älvdals sjukhus.

Till vård- och omsorgsboendena levereras varm mat i kantiner som sedan serveras av vårdpersonalen på respektive avdelning. Utrustning ska finnas på varje avdelning för att detta ska ske på ett smidigt sätt.

Maten är otroligt viktig för alla åldrar, den ska vara av god kvalité och serveras under trivsamma former. Maten ska också ha det näringsvärde som respektive grupp behöver. För att säkerställa det sistnämnda har kommunen anställt en dietist.

Inom äldreomsorgen är maten en del av vården och maten ska vara anpassad efter de äldres behov och matvanor. Därför har äldreomsorgen en egen matsedel med rätter som de äldre känner till.

I dagsläget har förändringen genomförts inom två områden, Hortlax och Porsnäs. Maten produceras på Hortlax – resp Porsnässkolan och levereras bla till Hortlaxgården och Norrgården. Verksamheten fungerar efter vissa inkörningsproblem på ett bra sätt och vi är övertygade om att även kommande kök kommer att tillfredsställa våra matgästers behov, med god och näringsriktig mat

Helena Stenberg, Christer Lindström, Lena Vikberg

Igår (21/3) var det kommunfullmäktige. Ett fullmäktige där barn och ungdomar hade en huvudroll! Elever från tre skolor i årskurserna 5, 6 och 7 besökte nämligen fullmäktige för att ställa frågor till fullmäktigeledamöterna. Metoden kallar vi för Unga i Piteå frågar och den är en av fyra metoder som kommunen arbetar med för att barn och unga ska vara delaktiga.

Åk 5 och 6 träffade vi i mindre grupper och frågorna handlade mycket om skolmat, skollokaler och fritidssysselsättning och som vanligt så fick vi politiker oss många åsikter och synpunkter till livs utifrån de frågeställningar som eleverna hade med sig.

Åk 7 ställde sina frågor från talarstolen i sessionssalen och frågorna berörde skolmat, datorer, elevhälsa och fritid.

 Du kan läsa mer i Piteå-Tidningen.

Fullmäktige hade också att titta i backspegeln på 2010 års bokslut och årsredovisning. En rätt så positiv läsning med tanke på de förutsättningar som vi gick in med 2010. Kommunen gör ett plusresultat på 36 miljoner och har sådan måluppfyllelse att det som kallas God Ekonomisk Hushållning uppnås. Även våra kommunala bolag visar på överlag goda resultat.

När 2010 lagts till handlingarna så spanade vi framåt och beslutade om riktliner för budgetarbetet 2012-2014 där man kan säga att fortsatt försiktighetsprincip råder. Vi har en stabil grund att stå på men utmaningarna är många där särskilt fokus ligger på generationsväxling, samhällsbyggande, folkhälsa, ungdomsarbetslöshet och äldreomsorg.

Som vanligt varierade ärendefloran ordentligt och fullmäktige antog bla en Medarbetarpolicy och en Gång- och cykelplan. Vi beslutade att vara medstiftare i Stiftelsen för Institutet Dans i skolan och att utöka Pite Energis borgensram.

Riktigt roligt hade vi och riktigt länge höll vi på – klockan 22:15 klubbade ordförande av mötet…

Ungdomsarbetslösheten i Piteå är väldigt hög och har varit så alldeles för länge. En av fem ungdomar saknar arbete, varav knappt hälften är i en arbetsmarknadsåtgärd. Att som ung få ett jobb är för de flesta en förutsättning för att kunna starta vuxen livet med eget boende, eget ansvar och möjlighet att bilda familj.  Att få ett jobb handlar dock inte bara om pengar utan ger även vardagen styrsel, rutiner och meningsfullhet. På jobbet skapar man kontakter och ges i bästa fall möjlighet att utvecklas som människa. Motsatsen, att gå arbetslös länge och dagligen få negativt besked på sina arbetsansökningar, bryter ner självförtroende och självkänsla.

Därför är det så viktigt att hitta metoder för att få ner arbetslösheten i Piteå. Både för våra ungas skulle men även för kommunen som helhet. En kommun som inte kan erbjuda jobb kan knappast räknas som attraktiv, varken för inflyttare eller redan boende. Resultatet kan  bli en ökad utflyttning och minskad inflyttning av unga, och det är dom som genom sina skattepengar ska finansiera välfärden i vår kommun. Med andra ord misslyckas vi med denna uppgift kommer vi att få svårt att upprätt hålla den kommunala service som piteborna är vana vid.   

Samtidigt ser vi en framtid med arbetskraftsbrist i flera yrkeskategorier. Företag i kommunen upplever redan nu problem med att hitta arbetskraft till vissa nyckelpositioner. För att locka högutbildade att flytta till jobb i Piteå, krävs att kommunen ses som ett attraktivt ställe att bo och leva i.

För att möta denna utmaning, behöver vi samla alla krafter hos offentlig, ideell och kommersiell sektor. Piteå kommun har tillsammans med närings- och föreningslivet initierat arbetet med att bli en attraktiv och uthållig kommun.  Att komma tillrätta med ungdomsarbetslösheten måste vara en av grundbultarna i detta arbete.

Den nationella arbetsmarknadspolitiken har inte ensam klarat av att komma tillrätta med ungdomsarbetslösheten. Nya tider kräver nya grepp, vi har därför spanat ut över Sverige för att se hur andra kommuner och regioner angripit ungdomsarbetslösheten. Ett exempel som vi fastnat för är Södertälje kommun. De har tillsammans med större arbetsgivare i kommunen startat ett gemensamt företag, för att få ner arbetslöshetssiffrorna.  Även arbetsförmedlingen är engagerad i uppstart och drift av företaget. Modellen bygger på att anställa arbetslösa ungdomar i åldern 18-24 år. Ungdomarna hyrs sedan ut till företag och andra organisationer för att utföra riktiga arbetsuppgifter. Uthyrningen kan vara på kortare eller längre tid, hel- eller deltid och omfatta enstaka ungdomar eller hela arbetslag.

Företaget kan också hjälpa de anställda ungdomarna att komplettera skolbetyg, förbättra språkkunskaper, genomgå kortare yrkesutbildningar och andra liknande åtgärder för att öka kompetensen och anställningsbarheten för individen.

Vi anser att detta vore en modell för kommunen och förtagen i Piteå att titta vidare på.  Vi har därför lämnat in en motion till kommunfullmäktige om att Piteå kommun ska undersöka möjligheterna att starta upp ett gemensamt företag tillsammans med näringslivet i kommunen, utifrån Södertäljes exempel.

Detta är inte hela lösningen på ungdomsarbetslösheten men det är vår åsikt att det skulle kunna vara ett stort steg på vägen.

Christer Lindström, Stig Rönnbäck, Maj-Britt Lindström

Förra veckan var det trästadsriksdag, här kan du se den!

Strömbackaskolan har flest UF-företag i landet! Läs mer här. Det är glädjande eftersom det visar sig att UF-företagande skapar arbetstillfällen och att ungdomar som haft ett UF-företag under skoltiden också i större utsträckning startar eget senare. Det är lika roligt varje år att ta del av UF-företagens affärsideer, entusiasm och driv och idag kan Du möta dessa företag ute på stan mellan 11 och 14. Ta chansen att ta del av deras arbete och såklart köpa en produkt eller tjänst!

//Helena Stenberg

Lusthusbacken – visst är det ett vackert namn! Det är namnet på det nya bostadsområde som planeras på Furunäset och som kommer att bli ett område med långsiktig hållbarhet som ledstjärna. Från planeringsprocess, till byggande, till drift av området och till själva livet på området så ska social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet vara i fokus. I det kvalitetsprogram som i en dialogprocess tagits fram för området så har man tagit fram följande mål:

 att på Lusthusbacken ska befintliga tillgångar tas tillvara, att människor ska må psykiskt och fysiskt bra, att det är en resurseffektiv stadsdel, att det är en förebild för urban hållbar miljö.

Du kan läsa hela kvalitetsprogrammet här

Till veckan ska jag medverka på Trästadsriksdagen i Göteborg och berätta om just detta projekt och det känns riktigt roligt. Tanken är ju att Lusthusbacken är det första i raden av fler områden i samma anda i Piteå kommun!

//Helena Stenberg

 

 

Här kan du läsa om positiva händelser från 2010!

Om kärleken flödade på fullmäktige på själva alla hjärtans dag låter jag vara osagt. I alla fall var det någon som skrev så på facebook…

 Kommunfullmäktigemötet innehöll svar på en mängd motioner och medborgarförslag och det var härliga debatter som hettade till då och då! Flera både motioner och medborgarförslag handlade om tillgänglighet som är så viktigt för att Piteå ska vara en attraktiv och uthållig kommun. Det är också fullmäktigeledamöterna ense om däremot har vi olika åsikter om hur vi ska gå tillväga för att nå bästa resultat.

 En viktig framtidsfråga var den om en avsiktförklaring att medfinansiera en utbyggnad av hamnen på Haraholmen för att möjliggöra byggandet av en betongtornsfabrik. Fabriken ska förse vindkraftparken i Markbygden med torndelar och skapar ca 150 nya jobb i kommunen. Ett enat fullmäktige ställde sig bakom avsiktsförklaringen att medfinansiera hamnutbyggnaden med 41,7 miljoner kronor.

 En annan viktig fråga var den om hyresvillkor för föreningar i kommunens lokaler där vi fram till nu haft ett ganska godtyckligt och orättvist system. Beslutet i kommunfullmäktige innebär att vi får ett rättvist system, som initierar till samnyttjande av lokaler och ökad nyttjandetid av våra lokaler. Det ska också bli lättare för föreningarna med administrationen kring lokalerna och alla ska ha ett tydligt avtal på sin lokal. Tyvärr drabbas en del föreningar av ökade kostnader men det hoppas vi kan lösas med tex samarbete med andra föreningar.

 Kommunfullmäktige beslutade också om arvoden för kommunens förtroendevalda och antog ett reglemente för landsbygdspolitiska rådet.

//Helena Stenberg

Styrkan i engagemanget (krönika i dagens PT)

Jag blir glad av engagemang. För att det finns en enorm styrka i engagerade människor som brinner för något och åstadkommer saker tillsammans. Förändrar. Förbättrar. Utvecklar.

Jag har alltid varit engagerad, för att jag känt att måste, för att jag sett ett behov, för att jag vill förändra, för att jag vill vara med och bygga vårt samhälle. Mitt engagemang landade ganska tidigt i politiken men delaktig i samhällsbygget kan man ju vara på många olika sätt och den senaste tiden har jag sett så mycket positivt engagemang att mitt hjärta är helt varmt!

  • För att börja i politiken så har vi precis inlett en ny mandatperiod och det innebär att nyvalda och omvalda ledamöter i kommunfullmäktige och styrelser och nämnder ges tillfälle till utbildning inför sitt viktiga uppdrag som förtroendevald. Och engagemanget att lära nytt och även tillföra nya perspektiv är stort. Om alla visste hur mycket dessa fritidspolitiker lägger ned i tid, kraft och vilja på sitt uppdrag så skulle politikerföraktet mildras åtskilligt.
  • I juni 2010 antog kommunfullmäktige tillsammans med ett antal företag och föreningar en avsiktsförklaring som handlar om att vi vill bidra till och arbeta för ett attraktivt och uthålligt Piteå. Ett antal arbetsgrupper bildades och har träffats och jobbat kring olika teman. På ett frukostmöte nyligen redovisades hur långt arbetet har kommit hittills inom områdena integration, information, personal och rekrytering, industri, uthållig kommun, arbetsmarknad, stadskärnan, föreningsliv och forskning. Både engagemanget i arbetsgrupperna och det stora intresse som antalet besökare vittnade om känns väldigt roligt!
  • Jag var inbjuden till en Rotaryklubb för att prata om min och kommunens syn på integrationsarbete. Detta som en summering av ett projekt klubben drivit med integration som mål och där utlandsfödda pitebor besökt Rotary för att berätta sin historia och få möjlighet att skaffa kontakter. Ett engagemang som verkligen behövs för att Piteå ska välkomna nya medborgare på ett bra sätt!
  • En kväll så träffade jag och flera andra kommunala företrädare byborna i Rosvik för ett samtal om byns utveckling och framtid. Ett välbesökt möte där engagemanget för byn verkligen kom fram och där många är beredda att göra en verklig insats för nya arbetstillfällen, attraktiva boendemiljöer och en meningsfull fritid i byn. Även om kommunen kan få en del kritik på ett sådant möte kan man inte annat än vara glad när man får uppleva ett sådant engagemang.
  • Jag vill också säga något om alla fantastiska människor som engagerar sig i det rika föreningsliv som vi har i vår kommun. Så viktiga ni är för Piteå. Det utbud som finns av idrott, kultur, hantverk, studiecirklar, projekt skulle vi inte ha utan de ideella krafternas engagemang. Nu väntar årsmötena i dessa föreningar och jag passar på att skicka en uppmaning till dig som ännu inte engagerat dig – gör det! Du kan verkligen göra skillnad och bidra till Piteås utveckling!

 

Detta är ett axplock av mina upplevelser av människors engagemang. På möten som skett efter årsskiftet och 2011 har bara börjat så jag ser fram emot fler möten och upplevelser av detta slag . Engagemang gör mig glad. Engagemang ger mig styrka. Engagemang ger mig hopp.

Hopp om framtiden och att vi tillsammans kan förändra världen. Hopp om att vi ställer upp för varandra, för andra och för samhället vi lever i.

// Helena Stenberg

Nästa sida »

Follow

Get every new post delivered to your Inbox.